MenyKoncernredovisning.biz
Startsidan
Vad är en koncern?
Vad är moderföretag och dotterföretag?
Vad är koncernintresse och minoritetsintresse?
Hur bildas en koncern?
Motiv till att bilda koncern
Vad är en koncernredovisning?
Vad är intresseföretag och joint ventures?
Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning?
Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen?
Räkenskapsår i koncernredovisning
Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern
Minoritetsandelar i koncernredovisningen
Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag
Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern
Eget kapital i koncernredovisningen
Förvärv och samgåenden
Beskattning av koncern
Koncernbidrag och beskattning
Hur konsolidera dotterföretag?
Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures?
Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel
Förvärvsmetoden
Poolningsmetoden
Kapitalandelsmetoden
Klyvningsmetoden
Verksamheter med annan valuta än koncernvalutan
Omräkning av integrerade utlandsverksamheter
Omräkning av självständiga utlandsverksamheter
Inflationsjustering av utlandsverksamheter
Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen
Upplysningar i koncernredovisningen (K3, ÅRL)
Exempel på konteringar i koncernredovisningen
Källförteckning
Länktips

Klyvningsmetoden

Klyvningsmetoden är enligt Redovisningsrådet den rekommenderade metoden för att konsolidera ett joint venture som utgör ett gemensamt styrt företag. Bokföringsnämndens K3-rekommendation tillåter att klyvningsmetoden används för att konsolidera intresseföretag och joint ventures som utgör gemensamt styrda företag. IFRS tillåter inte längre att klyvningsmetoden används då kapitalandelsmetoden skall användas för att konsolidera intresseföretag och joint ventures.

Klyvningsmetoden innebär att en samägare redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i det gemensamt styrda företaget och slår sedan ihop dessa, post för post, med motsvarande poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen eller redovisar andelarna i det gemensamt styrda företaget som separata poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen. Det finns alltså två olika presentationsformer för andelarna i ett joint venture, presentation sker antingen genom ihopslagning eller genom separat redovisning av poster avseende ett joint venture.

När en samägare har förvärvat en andel i ett joint venture som avser ett gemensamt styrt företag så skall en förvärvsanalys avseende andelen i detta joint venture upprättas per förvärvstidpunkten. Med förvärvstidpunkt menas den tidpunkt då det förvärvande företaget blir samägare och gemensamt delar på det bestämmande inflytandet i det gemensamt styrda företaget. Underlaget för förvärvsanalysen utgörs av balansräkningen i det gemensamt styrda företaget per förvärvstidpunkten justerat till koncernmässiga redovisningsprinciper där obeskattade reserver blivit uppdelade i bundna reserver och uppskjuten skatteskuld. Utgångspunkten för förvärvsanalysen utgörs av anskaffningsvärdet för andelarna i det gemensamt styrda företaget. Anskaffningsvärdet skall fördelas på samägarens andel av över-/undervärden med därtill hörande uppskjutna skatter, eget kapital och eventuell goodwill.

En samägare i ett joint venture bestämmer över sin andel av de framtida ekonomiska fördelarna via sin andel av tillgångarna och skulderna i det gemensamt styrda företaget. Klyvningsmetoden innebär en redovisning som beskriver detta förhållande då endast samägarens andel av tillgångar, avsättningar och skulder skall redovisas i samägarens koncernbalansräkning och i koncernresultaträkningen skall endast samägarens andel av intäkter och kostnader redovisas. Det vill säga i koncernredovisningen skall inte 100 % av det gemensamt styrda företagets tillgångar, avsättningar, skulder, intäkter och kostnader tas med, detta skiljer klyvningsmetoden från förvärvsmetoden där minoritetsintresset särredovisas.

Ett gemensamt styrt joint venture företag skall konsolideras i samägarens koncernredovisning från och med förvärvstidpunkten, det vill säga den tidpunkt då det förvärvande företaget blir samägare och gemensamt delar på det bestämmande inflytandet i det gemensamt styrda företaget. Redovisningsunderlaget från det gemensamt styrda företaget skall vara justerat till koncernmässiga redovisningsprinciper och avse den koncernmässiga redovisningsperioden. Bokslutsdispositioner skall delas upp i latent skattekostnad och årets nettoresultat och obeskattade reserver skall delas upp i bundna reserver och uppskjuten skatteskuld.

Det gemensamt styrda företagets balansräkning med värden enligt ägarandel och resultaträkning med värden enligt ägarandel ställs upp jämte det ägande företagets balansräkning och resultaträkning i samband med att koncernredovisningen skall upprättas. När balansräkningar och resultaträkningar är uppställda jämte varandra så skall det interna aktieinnehavet elimineras. När det interna aktieinnehavet elimineras så skall andelen i det gemensamt styrda företaget subtraheras, över-/undervärden med därtill hörande avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar läggas till, uppskjutna skatter läggas till och goodwill med därtill hörande avskrivningar och nedskrivningar läggas till.

Den normala elimineringstekniken när det gäller eget kapital är att eliminering sker från toppen till botten, först elimineras aktiekapital, sedan bundna reserver, därefter fria reserver och slutligen årets resultat. En alternativ elimineringsteknik måste tillämpas om det gemensamt styrda företaget har ansamlade förluster som helt eller delvis kvarstått sedan förvärvstidpunkten, en pluspost motsvarande den kvarstående ansamlade förlusten skall läggas till det fria egna kapitalet vilket ökar på elimineringen av bundet eget kapital. En alternativ elimineringsteknik måste även tillämpas om moderföretaget har beaktat ansamlade förluster i det gemensamt styrda företaget genom att skriva ned värdet på andelarna i det gemensamt styrda företaget, en pluspost motsvarande nedskrivningsbeloppet skall läggas till det fria egna kapitalet vilket ökar på elimineringen av bundet eget kapital.

När det interna aktieinnehavet har eliminerats skall koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader elimineras i koncernredovisningen. Det förekommer normalt omfattande transaktioner mellan koncernföretag varför koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader uppstår. Då koncernen utgör en egen redovisningsenhet skall det inte förekomma några interna fordringar eller skulder i koncernbalansräkningen och inte heller några interna intäkter eller kostnader i koncernresultaträkningen. Koncerninterna fordringar elimineras mot koncerninterna skulder och koncerninterna intäkter elimineras mot koncerninterna kostnader.

Orealiserade interna vinster och interna förluster mellan samägarens koncernföretag och det gemensamt styrda företaget skall elimineras i koncernredovisningen. Om en samägare säljer tillgångar till det gemensamt styrda företaget skall samägaren endast redovisa den andel av vinsten eller förlusten som motsvarar de andra ägarnas ägarandel. Samägaren skall redovisa hela förlusten om den överlåtna tillgången varit redovisat till ett för högt värde. Om en samägare köper tillgångar från ett joint venture skall samägaren redovisa sin andel av det gemensamt styrda företagets vinst eller förlust först när samägaren sålt tillgången till en oberoende part. Förluster skall dock redovisas direkt om det visar sig att tillgången är redovisad till ett för högt värde.

Om det gemensamt styrda företaget har betalt utdelning till samägaren eller om samägaren har bokfört en anteciperad (förväntad) utdelning från det gemensamt styrda företaget skall denna utdelning elimineras i koncernredovisningen då någon intäkt i koncernen som helhet inte har uppstått på grund av utdelningen.

Uppdaterad: 2015-12-03