Inflationsjustering av utlandsverksamheter
Ett moderföretag som skall konsolidera en utlandsverksamhet i en koncernredovisning
vars funktionella valuta (lokala valuta) hör till ett höginflationsland
måste inflationsjustera utlandsverksamhetens resultaträkning och balansräkning innan omräkning
sker till rapporteringsvalutan enligt IFRS och K3-rekommendationen.
Både K3-rekommendationen och IAS 21 hänvisar till IASB:s rekommendation IAS 29 när det gäller hur resultaträkningar och balansräkningar för utlandsverksamheter i höginflationsländer skall inflationsjusteras.
I ett höginflationsland förlorar pengar sin köpkraft snabbt och redovisningen för en verksamhet i ett höginflationsland förlorar mycket värde när det gäller jämförbarhet med tidigare perioder.
Enligt IAS 29 finns det ingen absolut inflationstakt som avgör om ett land utgör ett höginflationsland utan den här bedömningen görs på grundval av ett antal kriterier. Hyperinflation anses föreligga i ett land om:
1. Folket i landet föredrar att investera sina pengar i icke-monetära tillgångar eller i en annan stabilare valuta än den lokala valutan.
2. Folket i landet anger belopp i en annan stabilare utländsk valuta än den lokala valutan och priser anges eventuellt också i en stabil utländsk valuta.
3. Priser vid försäljning och inköp på kredit kompenserar för förväntad förlust av köpkraft även om kreditperioden är kort.
4. Räntor, löner och priser är kopplade till ett prisindex.
5. Den ackumulerade inflationstakten över tre år överstiger 100 %.
Alla enskilda verksamheter med en redovisningsvaluta som utgör valuta i ett höginflationsland skall tillämpa IAS 29 från och med samma datum.
Priser förändras över tiden enligt IAS 29 och företag som upprättar sina finansiella rapporter genom att värdera poster i balansräkningen till anskaffningsvärde tar ingen hänsyn till inflation. Undantaget rör de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde såsom är möjligt för materiella tillgångar, förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar och finansiella tillgångar enligt IASB:s rekommendationer. En del företag värderar dock tillgångar och skulder i balansräkningen till nupriser för att ta hänsyn till inflationen.
I höginflationsländer är de finansiella rapporterna oavsett om värdering sker till anskaffningsvärden eller nupriser endast meningsfulla om de anges i den prisnivå som gäller vid slutet av redovisningsperioden.
Årsredovisningar för utlandsverksamheter som har sin funktionella valuta i ett höginflationsland skall oavsett om värdering sker till anskaffningsvärden eller nupriser anges i den prisnivå som gäller i slutet av redovisningsperioden (bokslutsdatum). Jämförelsesiffror för tidigare perioder skall också anges i den prisnivå som gäller i slutet av den aktuella redovisningsperioden (bokslutsdatum). Hur inflationsjustering skall ske beror på om värdering skett till anskaffningsvärden eller nupriser.
Icke-monetära tillgångar och skulder som värderas till anskaffningsvärde eller som inte redan har justerats till gällande prisnivå vid bokslutsdatum skall justeras med hjälp av ett generellt prisindex.
Monetära tillgångar och skulder skall inte inflationsjusteras då de redan anges i gällande prisnivå vid bokslutsdatum. Med monetära tillgångar och skulder menas likvida medel, penninglån, fordringar i pengar och skulder i pengar.
Tillgångar och skulder som är reglerade till prisindex enligt avtal skall inflationsjusteras enligt avtal till tidpunkten för sista datum i redovisningsperioden.
Icke-monetära tillgångar och skulder som värderas till nupriser eller verkligt värde vid bokslutsdatum skall inte inflationsjusteras.
Om det inte finns ett generellt prisindex att tillgå för den period där inflationsjustering skall ske så kan ett uppskattat prisindex användas, ett prisindex från ett annat land med justering för valutakursförändringar.
Icke-monetära tillgångar som omvärderats vid annat datum än bokslutsdatum skall inflationsjusteras från detta omvärderingsdatum till bokslutsdatum med tillämpning av ett generellt prisindex.
Räntekostnader inkluderar oftast kompensation för inflation och räntekostnader skall därför inte inflationsjusteras.
Eget kapital förutom fria reserver och omvärderingsvinster skall inflationsjustertas med ett generellt prisindex till prisnivån vid bokslutsdatum. Omvärderingsvinster som uppstått i tidigare perioder jämfört med bokslutsperioden skall elimineras och beloppet för fria reserver utgörs av saldot efter att alla andra poster i balansräkningen har inflationsjusterats.
Alla poster i resultaträkningen skall inflationsjusteras med hjälp av ett generellt prisindex till prisnivån som gäller vid bokslutsdatum.
Ett företag som har mer monetära tillgångar än monetära skulder förlorar köpkraft när det är hög inflation och denna förlust som uppstår på grund av detta skall redovisas i resultaträkningen. Ett företag som har mer monetära skulder än monetära tillgångar ökar sin köpkraft när det är hög inflation och denna vinst som uppstår på grund av detta skall redovisas i resultaträkningen.
Uppdaterad: 2015-12-02
Både K3-rekommendationen och IAS 21 hänvisar till IASB:s rekommendation IAS 29 när det gäller hur resultaträkningar och balansräkningar för utlandsverksamheter i höginflationsländer skall inflationsjusteras.
I ett höginflationsland förlorar pengar sin köpkraft snabbt och redovisningen för en verksamhet i ett höginflationsland förlorar mycket värde när det gäller jämförbarhet med tidigare perioder.
Enligt IAS 29 finns det ingen absolut inflationstakt som avgör om ett land utgör ett höginflationsland utan den här bedömningen görs på grundval av ett antal kriterier. Hyperinflation anses föreligga i ett land om:
1. Folket i landet föredrar att investera sina pengar i icke-monetära tillgångar eller i en annan stabilare valuta än den lokala valutan.
2. Folket i landet anger belopp i en annan stabilare utländsk valuta än den lokala valutan och priser anges eventuellt också i en stabil utländsk valuta.
3. Priser vid försäljning och inköp på kredit kompenserar för förväntad förlust av köpkraft även om kreditperioden är kort.
4. Räntor, löner och priser är kopplade till ett prisindex.
5. Den ackumulerade inflationstakten över tre år överstiger 100 %.
Alla enskilda verksamheter med en redovisningsvaluta som utgör valuta i ett höginflationsland skall tillämpa IAS 29 från och med samma datum.
Priser förändras över tiden enligt IAS 29 och företag som upprättar sina finansiella rapporter genom att värdera poster i balansräkningen till anskaffningsvärde tar ingen hänsyn till inflation. Undantaget rör de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde såsom är möjligt för materiella tillgångar, förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar och finansiella tillgångar enligt IASB:s rekommendationer. En del företag värderar dock tillgångar och skulder i balansräkningen till nupriser för att ta hänsyn till inflationen.
I höginflationsländer är de finansiella rapporterna oavsett om värdering sker till anskaffningsvärden eller nupriser endast meningsfulla om de anges i den prisnivå som gäller vid slutet av redovisningsperioden.
Årsredovisningar för utlandsverksamheter som har sin funktionella valuta i ett höginflationsland skall oavsett om värdering sker till anskaffningsvärden eller nupriser anges i den prisnivå som gäller i slutet av redovisningsperioden (bokslutsdatum). Jämförelsesiffror för tidigare perioder skall också anges i den prisnivå som gäller i slutet av den aktuella redovisningsperioden (bokslutsdatum). Hur inflationsjustering skall ske beror på om värdering skett till anskaffningsvärden eller nupriser.
Icke-monetära tillgångar och skulder som värderas till anskaffningsvärde eller som inte redan har justerats till gällande prisnivå vid bokslutsdatum skall justeras med hjälp av ett generellt prisindex.
Monetära tillgångar och skulder skall inte inflationsjusteras då de redan anges i gällande prisnivå vid bokslutsdatum. Med monetära tillgångar och skulder menas likvida medel, penninglån, fordringar i pengar och skulder i pengar.
Tillgångar och skulder som är reglerade till prisindex enligt avtal skall inflationsjusteras enligt avtal till tidpunkten för sista datum i redovisningsperioden.
Icke-monetära tillgångar och skulder som värderas till nupriser eller verkligt värde vid bokslutsdatum skall inte inflationsjusteras.
Om det inte finns ett generellt prisindex att tillgå för den period där inflationsjustering skall ske så kan ett uppskattat prisindex användas, ett prisindex från ett annat land med justering för valutakursförändringar.
Icke-monetära tillgångar som omvärderats vid annat datum än bokslutsdatum skall inflationsjusteras från detta omvärderingsdatum till bokslutsdatum med tillämpning av ett generellt prisindex.
Räntekostnader inkluderar oftast kompensation för inflation och räntekostnader skall därför inte inflationsjusteras.
Eget kapital förutom fria reserver och omvärderingsvinster skall inflationsjustertas med ett generellt prisindex till prisnivån vid bokslutsdatum. Omvärderingsvinster som uppstått i tidigare perioder jämfört med bokslutsperioden skall elimineras och beloppet för fria reserver utgörs av saldot efter att alla andra poster i balansräkningen har inflationsjusterats.
Alla poster i resultaträkningen skall inflationsjusteras med hjälp av ett generellt prisindex till prisnivån som gäller vid bokslutsdatum.
Ett företag som har mer monetära tillgångar än monetära skulder förlorar köpkraft när det är hög inflation och denna förlust som uppstår på grund av detta skall redovisas i resultaträkningen. Ett företag som har mer monetära skulder än monetära tillgångar ökar sin köpkraft när det är hög inflation och denna vinst som uppstår på grund av detta skall redovisas i resultaträkningen.
Uppdaterad: 2015-12-02
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz