Beskattning av koncern
I Sverige till skillnad från en del andra länder utgör koncernen inte ett eget skattesubjekt.
En koncern beskattas inte utan de enskilda företagen som ingår i koncernen utgör
enskilda skattesubjekt och beskattningen sker då i de enskilda företagen.
Mellan koncernföretag förekommer det dock ett antal transaktioner som ger skattemässiga
konsekvenser och som omfattas av skattemässiga regler. De vanligaste koncernmässiga
transaktionerna är koncernbidrag och utdelning mellan koncernföretag.
Koncernbidrag utgör en möjlighet för koncernföretag att jämna ut vinster och förluster
mellan sig. Ett koncernbidrag innebär en överföring av likvida medel mellan koncernföretag
som inte avser ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster utan som görs
enbart för att utjämna resultat mellan koncernföretag.
Koncernbidrag är skattemässigt avdragsgilla för givaren och skattepliktiga för mottagaren
om vissa förutsättningar enligt kapitel 35 i Inkomstskattelag (1999:1229) är uppfyllda.
Moderföretaget i koncernen måste vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk
förening, en svensk sparbank, ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, en svensk
skatteskyldig stiftelse eller en svensk skatteskyldig ideell förening för att avdragsgilla
koncernbidrag skall kunna lämnas. De dotterföretag inom koncernen som kan lämna och mottaga
avdragsgilla och skattepliktiga koncernbidrag måste till mer än 90 %
av andelarna ägas av moderföretaget och vara svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska
föreningar. Ett dotterföretag vilkas andelar till mer än 90 % innehas av moderföretaget
kallas i Inkomstskattelag (1999:1229) för ett helägt dotterföretag.
När det gäller koncernbidrag mellan moderföretag och helägda dotterföretag tillämpas
följande bestämmelser enligt inkomstskattelagen (1999:1229):
3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt
dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att
1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår
som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft
det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,
3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan
dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i
fall som avses i 2 a § andra meningen,
5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från
beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och
6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret
från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget. Lag (2011:1256).
När det gäller koncernbidrag mellan helägda dotterföretag tillämpas följande bestämmelser
enligt inkomstskattelagen (1999:1229):
4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag
ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och
1. moderföretaget är ett investmentföretag,
2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller
3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag (2007:1419).
Ägande företag inom en koncern erhåller utdelningar från de företag som de innehar
aktier och andelar i om det är försvarbart med hänsyn till framtida likviditetsbehov
och den finansiella ställningen hos det givande företaget. Utdelning från svenska
företag där aktieinnehavet utgör omsättningstillgångar är alltid skattepliktig i
inkomstslaget näringsverksamhet för en juridisk person. Utdelning på näringsbetingade
andelar är skattefri för det mottagande företaget.
Definitionen av en näringsbetingad andel finns i kapitel 24 i inkomstskattelagen (1999:1229)
enligt nedanstående utdrag:
13 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den
uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är
1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,
2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,
3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något
sådant svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2004:1147).
14 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent
eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.
3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn
till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning
till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.
En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2007:1122).
Utdelning på utländska näringsbetingade andelar och i vissa fall utländska ej näringsbetingade
andelar kan också vara skattefri om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Utdelning från ett investmentföretag utgör en skattepliktig inkomst och skall beskattas
i inkomstslaget näringsverksamhet.
Uppdaterad: 2017-02-21