Uppskrivning av innehav i dotterföretag, exempel med förvärvsmetoden
I det här exemplet visas hur ett moderföretag skall upprätta koncernresultaträkning
och koncernbalansräkning när moderföretaget har gjort en uppskrivning av värdet
för innehavet i dotterföretaget.
Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) får aktiebolag och ekonomiska föreningar skriva upp värdet på anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som överstiger redovisat värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission. När en anläggningstillgång blivit uppskriven skall avskrivningar och nedskrivningar beräknas på det uppskrivna värdet. Uppskrivningsbeloppet redovisas inte i resultaträkningen och ger därmed ingen påverkan på resultatet, vid en eventuell försäljning av anläggningstillgången så beräknas dock vinsten som skillnaden mellan försäljningspriset och det uppskrivna värdet med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Efter en uppskrivning på en anläggningstillgång så har inte anläggningstillgångens skattemässiga värde förändrats varför en uppskjuten skatteskuld beräknas på uppskrivningsbeloppet. Om företaget säljer anläggningstillgången för det uppskrivna värdet så måste skatt betalas på uppskrivningsbeloppet.
Andelar i ett dotterföretag är en finansiell tillgång och på finansiella tillgångar görs det inga avskrivningar. Andelar i ett dotterföretag utgör vanligtvis näringsbetingade andelar. Utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är inte skattepliktiga och kapitalförluster på näringsbetingade andelar är inte skattemässigt avdragsgilla. Då kapitalvinster på näringsbetingade andelar är skattefria så skall vi inte beräkna och redovisa någon uppskjuten skatteskuld på uppskrivningsbeloppet avseende andelar i dotterföretaget.
Moderföretaget M förvärvade 100 % av andelarna i dotterföretaget D den 31 december år 2009 för 1 000 MSEK. Förvärvspriset för andelarna i D var vid förvärvstipunkten lika stort som D:s egna kapital. Vi visar inte förvärvsanalysen här då den inte tillför något informationsvärde på grund av det gått så lång tid sedan förvärvet och att det inte förekommer några över-/undervärden eller goodwill.
Nu har det blivit dags för moderföretaget att upprätta koncernredovisning avseende räkenskapsåret 2016 för koncernen där M och D ingår. Moderföretagets och dotterföretagets redovisningsunderlag är upprättade enligt koncernmässiga redovisningsprinciper och avser samma koncernmässiga redovisningsperiod. Det har gått bra för D under senare år och det egna kapitalet i D har sedan förvärvstidpunkten ökat från 1 000 MSEK till 1 521 MSEK. I samband med bokslutet i moderföretaget för år 2016 beslutades det att värdet för andelarna i D skulle skrivas upp med 500 MSEK till 1 500 MSEK då en väsentlig och enligt M bestående värdeuppgång skett avseende innehavet i D. Uppskrivningsbeloppet om 500 MSEK avsattes till uppskrivningsfonden i M som ingår i övrigt tillskjutet kapital enligt koncernmässiga redovisningsprinciper. Här nedan visas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för koncernen där M och D ingår avseende räkenskapsåret 2016:
Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra.
Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering.
Det förekommer inget minoritetsintresse i D varför vi inte behöver göra någon eliminering och särredovisning av minoritetsintresse. Det interna aktieinnehavet i D om 1 500 MSEK skall elimineras mot moderföretagets andel av det egna kapitalet i D. Nettokonteringarna avseende elimineringen av det interna aktieinnehavet visas nedan:
Ingående balanser avseende elimineringen av det interna aktieinnehavet avser föregående år och då var andelsinnehavet i D värderat till 1 000 MSEK. Den uppskrivning om 500 MSEK som M genomfört avseende andelsinnehavet i D innebär att elimineringen av "Aktier i D BR" måste ökas i motsvarande mån. Den normala elimineringstekniken från toppen till botten tillämpas i det här fallet då denna elimineringsteknik leder till en korrekt redovisning av dotterföretagets bidrag till koncernens egna kapital. Dotterföretagets bidrag till koncernens fria egna kapital skall vara det lägsta av M:s andel av D:s fria egna kapital 621 (355+266) eller skillnaden mellan koncernmässigt värde och redovisat värde för andelarna i dotterföretaget 21 (1521-1500). Dotterföretagets bidrag till koncernens fria egna kapital skall vara 21, om D lämnat utdelning till M så hade detta utlöst ett nedskrivningsbehov av andelarna i D hos M. Den ökade elimineringen av "Aktier i D" på grund av uppskrivningen konterades genom att "Aktier i D BR" krediterades med 500 och att "Annat eget kapital BR" debiterades med 500.
Vi kan konstatera att dotterföretagets bidrag till det fria egna kapitalet i koncernen är 21 och att årets nettoresultat i koncernresultaträkningen är lika stort som årets nettoresultat i koncernbalansräkningen.
När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Uppdaterad: 2015-12-10
Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) får aktiebolag och ekonomiska föreningar skriva upp värdet på anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som överstiger redovisat värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission. När en anläggningstillgång blivit uppskriven skall avskrivningar och nedskrivningar beräknas på det uppskrivna värdet. Uppskrivningsbeloppet redovisas inte i resultaträkningen och ger därmed ingen påverkan på resultatet, vid en eventuell försäljning av anläggningstillgången så beräknas dock vinsten som skillnaden mellan försäljningspriset och det uppskrivna värdet med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Efter en uppskrivning på en anläggningstillgång så har inte anläggningstillgångens skattemässiga värde förändrats varför en uppskjuten skatteskuld beräknas på uppskrivningsbeloppet. Om företaget säljer anläggningstillgången för det uppskrivna värdet så måste skatt betalas på uppskrivningsbeloppet.
Andelar i ett dotterföretag är en finansiell tillgång och på finansiella tillgångar görs det inga avskrivningar. Andelar i ett dotterföretag utgör vanligtvis näringsbetingade andelar. Utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är inte skattepliktiga och kapitalförluster på näringsbetingade andelar är inte skattemässigt avdragsgilla. Då kapitalvinster på näringsbetingade andelar är skattefria så skall vi inte beräkna och redovisa någon uppskjuten skatteskuld på uppskrivningsbeloppet avseende andelar i dotterföretaget.
Moderföretaget M förvärvade 100 % av andelarna i dotterföretaget D den 31 december år 2009 för 1 000 MSEK. Förvärvspriset för andelarna i D var vid förvärvstipunkten lika stort som D:s egna kapital. Vi visar inte förvärvsanalysen här då den inte tillför något informationsvärde på grund av det gått så lång tid sedan förvärvet och att det inte förekommer några över-/undervärden eller goodwill.
Nu har det blivit dags för moderföretaget att upprätta koncernredovisning avseende räkenskapsåret 2016 för koncernen där M och D ingår. Moderföretagets och dotterföretagets redovisningsunderlag är upprättade enligt koncernmässiga redovisningsprinciper och avser samma koncernmässiga redovisningsperiod. Det har gått bra för D under senare år och det egna kapitalet i D har sedan förvärvstidpunkten ökat från 1 000 MSEK till 1 521 MSEK. I samband med bokslutet i moderföretaget för år 2016 beslutades det att värdet för andelarna i D skulle skrivas upp med 500 MSEK till 1 500 MSEK då en väsentlig och enligt M bestående värdeuppgång skett avseende innehavet i D. Uppskrivningsbeloppet om 500 MSEK avsattes till uppskrivningsfonden i M som ingår i övrigt tillskjutet kapital enligt koncernmässiga redovisningsprinciper. Här nedan visas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för koncernen där M och D ingår avseende räkenskapsåret 2016:
Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra.
Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering.
Det förekommer inget minoritetsintresse i D varför vi inte behöver göra någon eliminering och särredovisning av minoritetsintresse. Det interna aktieinnehavet i D om 1 500 MSEK skall elimineras mot moderföretagets andel av det egna kapitalet i D. Nettokonteringarna avseende elimineringen av det interna aktieinnehavet visas nedan:
Ingående balanser avseende elimineringen av det interna aktieinnehavet avser föregående år och då var andelsinnehavet i D värderat till 1 000 MSEK. Den uppskrivning om 500 MSEK som M genomfört avseende andelsinnehavet i D innebär att elimineringen av "Aktier i D BR" måste ökas i motsvarande mån. Den normala elimineringstekniken från toppen till botten tillämpas i det här fallet då denna elimineringsteknik leder till en korrekt redovisning av dotterföretagets bidrag till koncernens egna kapital. Dotterföretagets bidrag till koncernens fria egna kapital skall vara det lägsta av M:s andel av D:s fria egna kapital 621 (355+266) eller skillnaden mellan koncernmässigt värde och redovisat värde för andelarna i dotterföretaget 21 (1521-1500). Dotterföretagets bidrag till koncernens fria egna kapital skall vara 21, om D lämnat utdelning till M så hade detta utlöst ett nedskrivningsbehov av andelarna i D hos M. Den ökade elimineringen av "Aktier i D" på grund av uppskrivningen konterades genom att "Aktier i D BR" krediterades med 500 och att "Annat eget kapital BR" debiterades med 500.
Vi kan konstatera att dotterföretagets bidrag till det fria egna kapitalet i koncernen är 21 och att årets nettoresultat i koncernresultaträkningen är lika stort som årets nettoresultat i koncernbalansräkningen.
När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Uppdaterad: 2015-12-10
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz