Negativ goodwill, exempel med förvärvsmetoden
I det här exemplet beskrivs hur koncernbalansräkning och koncernresultaträkning
skall upprättas av ett moderföretag som har förvärvat ett dotterföretag för vilket
det förekommer negativ goodwill i förvärvsanalysen.
Negativ goodwill uppstår i förvärvsanalysen om förvärvspriset är lägre än det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar i det förvärvade företaget. Negativ goodwill är en negativ restpost som återstår när förvärvspriset har fördelats på identifierbara tillgångar och skulder.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation beror redovisningsättet för negativ goodwill på orsaken till att det förekommer negativ goodwill. Enligt IFRS 3 skall negativ goodwill redovisas som en intäkt i resultaträkningen direkt efter förvärvet.
Om förvärvsanalysen visar på negativ goodwill, ska förvärvaren enligt K3-rekommendationen göra en ny identifiering och värdering av den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar och skulder samt en ny beräkning av anskaffningsvärdet för den förvärvade enheten.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation kan negativ goodwill motsvaras av förväntade framtida förluster och kostnader eller inte alls motsvaras av förväntade framtida förluster och kostnader. Till den del negativ goodwill anses motsvaras av förväntade framtid förluster skall negativ goodwill upplösas då dessa förluster och kostnader redovisas i framtiden. Till den del negativ goodwill inte avser framtida förluster eller om framtida förluster inte uppstår skall negativ goodwill upplösas systematisk över den genomsnittliga nyttjandeperioden för identifierbara och avskrivningsbara tillgångar upp till ett totalt belopp som motsvaras av det verkliga värdet på identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del av negativ goodwill som överstiger det verkliga värdet på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar skall intäktsföras direkt i resultaträkningen. Om negativ goodwill kan hänföras till monetära tillgångar skall vinsten redovisas direkt i resultaträkningen. I balansräkningen redovisas negativ goodwill som en avsättning.
Företaget M förvärvade 60 % av andelarna och 70 % av rösterna i företaget D den 31 december år 2015. Andelsförvärvet innebar att en koncern bildades i och med att M blev moderföretag och D dotterföretag. Anskaffningsvärdet för moderföretagets 60 procentiga andel i D var 780 MSEK. Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation så skall förvärspriset sättas till det pris som krävs för att förvärva 100 % av dotterföretaget, vid förvärv av färre än samtliga andelar av den förvärvade enheten ska värdet av minoritetens andel läggas till anskaffningsvärdet. Förvärvspriset beräknas till 1300 MSEK (780/0,6) då förvärvaren får utgå från sitt anskaffningsvärde för andelarna vid den senaste transaktionen enligt K3-rekommendationen. Förvärvspriset skall fördelas på identifierbara tillgångar, avsättningar och skulder värderade till verkligt värde i en förvärvsanalys per förvärvstidpunkten. Moderföretaget M upprättade följande förvärvsanalys med hänsyn tagen till koncernmässiga redovisningsprinciper avseende dotterföretaget D per förvärvstidpunkten:
Det egna kapitalet i D uppgår till 1 800 MSEK, vilket överstiger förvärvspriset med 500 MSEK (1800-1300). Denna rabatt om 500 MSEK kan bero på att det finns övervärderade tillgångar, ej medtagna skulder och/eller underskattade skulder. I och med förvärvsanalysen identifierar M undervärden i maskiner om 100 MSEK och undervärden i inventarier om 200 MSEK hänförligt till D, för dessa undervärden redovisas också en uppskjuten skattefordran om 66 MSEK (300*22 %) då upplösningarna av undervärdena inte är skattepliktiga.
Den återstående ekonomiska livslängden för maskinerna respektive inventarierna uppskattas vara 5 år vilket innebär att undervärdet i maskiner skall lösas upp och intäktsföras med 20 MSEK (100/5) per år och att undervärdet i inventarier skall lösas upp och intäktsföras med 40 MSEK (200/5) per år. Den till undervärdena hänförliga skattefordringen om 66 MSEK skall kostnadsföras med 13 MSEK (66/5) per år.
Trots att undervärden i tillgångar identifierats med netto 234 MSEK (300-66) så återstår det en negativ skillnad mellan förvärvspris och identifierade nettotillgångar om 266 MSEK som utgör negativ goodwill. Moderföretaget menar att beloppet för negativ goodwill i D motsvaras av förväntade framtida förluster, det här innebär att negativ goodwill skall upplösas och intäktsföras när framtida förluster uppstår. Det förekommer ingen uppskjuten skatt hänförlig till negativ goodwill då ett företag inte får redovisa en uppskjuten skatteskuld för en temporär skillnad som härrör från den första redovisningen av goodwill enligt K3-rekommendationen.
Den totala temporära skillnaden för undervärden och negativ goodwill uppgår till -500 MSEK varav -300 MSEK (-500*0,6) tillhör koncernintresset och -200 MSEK (-500*0,4) tillhör minoritetsintresset.
Nu har det blivit dags för moderföretaget att upprätta koncernredovisning för koncernens första räkenskapsår under perioden mellan den 1 januari och 31 december år 2016. Dotterföretagets redovisningsunderlag har anpassats till de koncernmässiga redovisningsprinciperna och avser den koncernmässiga redovisningsperioden, 2016-01-01 till 2016-12-31. Här nedan visas koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen för koncernen:
Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra.
Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering. Då förvärvet av D skedde den 31/12 och detta räkenskapsår, 2016, är det första där dotterföretaget konsolideras i koncernredovisningen så utgörs ingående balanser för minoritetsintresse och för eliminering av internt aktieinnehav utav siffror hämtade från förvärvsanalysen.
I dotterföretaget D förekommer det ett minoritetsintresse om 40 % och detta minoritetsintresse skall särredovisas i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen varför följande konteringar görs:
Årets nettoresultat i D innan eliminering av minoritetsintresse gjorts, det vill säga årets nettoresultat hänförligt till samtliga aktieägare i D, uppgick till -102 MSEK efter skatt. En skatteintäkt om 28 MSEK (130*22 %) har redovisats i D då dotterföretaget anser det vara mycket troligt att D senare kommer redovisa vinster så att den skattefordran som uppstår helt kan kvittas ut i framtiden. Minoritetens andel av årets nettoförlust uppgår till 41 MSEK (-102*40 %) och denna minoritetsandel elimineras i koncernresultaträkningen som en pluspost (kreditering) då det är positivt ur moderföretagets perspektiv att minoriteten står för viss del av förlusten. D har ett tillfredställande stort eget kapital så att moderföretaget slipper redovisa minoritetsintresset som en fordran i koncernredovisningen, en fordran på minoritetet skall dock bara redovisas om det finns en bindande förpliktelse från minoriteten att täcka upp för sådana här förluster.
Elimineringen av minoritetens andel i årets nettoresultat bokförs genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" krediteras med 41 och att "Minoritetsintresse BR" debiteras med 41. Då årets nettoresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare ökar med 41 MSEK i och med elimineringen av minoritetsintresset skall "Årets resultat i RR" debiteras med 41 och "Årets resultat i BR" krediteras med 41. Föregående år var årets nettoresultat hänförligt till minoriteten i D -40 MSEK, föregående års resultat har nu flyttats till "Annat eget kapital" varför motsvarande eliminering för minoritetsintressets andel också skall flyttas till "Annat eget kapital". Denna omföring konteras genom att "Årets resultat BR" debiteras med 40 och att "Annat eget kapital" krediteras med 40. I "Årets resultat BR" visas en nettokontering om 1 i kredit som utgörs av skillnaden mellan den debitering om 40 som gjorts och den kreditering om 41 som gjorts för denna post.
När minoritetsintresset har eliminerats så skall moderföretags aktieinnehav i D om 780 MSEK elimineras mot eget kapital i dotterföretaget D. När det interna aktieinnehavet skall elimineras skall hänsyn tas till de över-/undervärden, uppskjutna skatter och eventuell goodwill (positiv eller negativ) som har tagits upp i förvärvsanalysen per förvärvstidpunkten. Man måste också ta hänsyn till minoritetsintresset i temporära skillnader.
Under detta räkenskapsåret skall undervärdet i maskiner upplösas och intäktsföras med 20, undervärdet i inventarier upplösas och intäktsföras med 40 och den uppskjutna skattefordran hänförlig till dessa undervärden skall kostnadsföras med 13. Den negativa goodwill som finns avseende D skulle enligt moderföretaget intäktsföras när framtida förväntade förluster uppstår. Under detta räkenskapsår uppgår förlusten i D till 130 MSEK före skatt och moderföretaget väljer att upplösa och intäktsföra 140 MSEK av den negativa goodwill som har redovisats som avsättning i balansräkningen. Dessa upplösningar och intäktsföringar konteras genom krediteringar i resultaträkningen och genom debiteringar i balansräkningen, kostnadsföringen av uppskjuten skattefordran innebär en debitering i resultaträkningen och en kreditering i balansräkningen. Följande konteringar har gjorts för att eliminera det interna aktieinnehavet:
Upplösningarna av undervärden, intäktsföringen av negativ goodwill och kostnadsföringen av uppskjuten skattefordran medförde att årets nettoresultat ökade med 187 MSEK. Minoritetens andel av den här resultatökningen uppgår till 74 MSEK (187*0,4) och koncernens andel uppgår till 113 MSEK (187*0,6). Minoritetens andel av resultatökning bokförs genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" debiteras med 74 och att "Minoritetsintresse BR" krediteras med 74. Koncernens andel av resultatökningen bokförs mellan resultaträkning och balansräkning genom att "Årets nettoresultat i RR" debiteras med 113 och att "Årets nettoresultat i BR" krediteras med 113.
Under räkenskapsåret har det förekommit viss internförsäljning, dotterföretaget D har sålt varor till moderföretaget M för 100 MSEK. Moderföretaget har i sin tur sålt dessa varor vidare till kund utanför koncernen varför någon orealiserad internvinst inte existerar. D har inte heller någon utestående kundfordran på M och M har följaktligen inte heller någon leverantörsskuld till D. Den interna försäljningen skall elimineras i koncernredovisningen då koncernen ses som en enhet och därför hade en underlåtenhet att eliminera internförsäljningen inneburit en dubbelräkning av intäkter och kostnader. Följande kontering görs för att eliminera internförsäljningen i koncernresultaträkningen.
Om moderföretaget inte sålt de av dotterföretaget inköpta varor till en extern kund hade en orealiserad internvinst uppstått som också hade behövt elimineras i koncernredovisningen. Om moderföretaget inte betalt sin leverantörsskuld till D innan bokslutsdatum hade denna leverantörsskuld utgjort en intern skuld som hade motsvarats av en intern kundfordan i D, den interna leverantörsskulden skulle i det här fallet ha eliminerats mot intern kundfordran i koncernredovisningen.
När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Uppdaterad: 2015-12-09
Negativ goodwill uppstår i förvärvsanalysen om förvärvspriset är lägre än det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar i det förvärvade företaget. Negativ goodwill är en negativ restpost som återstår när förvärvspriset har fördelats på identifierbara tillgångar och skulder.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation beror redovisningsättet för negativ goodwill på orsaken till att det förekommer negativ goodwill. Enligt IFRS 3 skall negativ goodwill redovisas som en intäkt i resultaträkningen direkt efter förvärvet.
Om förvärvsanalysen visar på negativ goodwill, ska förvärvaren enligt K3-rekommendationen göra en ny identifiering och värdering av den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar och skulder samt en ny beräkning av anskaffningsvärdet för den förvärvade enheten.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation kan negativ goodwill motsvaras av förväntade framtida förluster och kostnader eller inte alls motsvaras av förväntade framtida förluster och kostnader. Till den del negativ goodwill anses motsvaras av förväntade framtid förluster skall negativ goodwill upplösas då dessa förluster och kostnader redovisas i framtiden. Till den del negativ goodwill inte avser framtida förluster eller om framtida förluster inte uppstår skall negativ goodwill upplösas systematisk över den genomsnittliga nyttjandeperioden för identifierbara och avskrivningsbara tillgångar upp till ett totalt belopp som motsvaras av det verkliga värdet på identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del av negativ goodwill som överstiger det verkliga värdet på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar skall intäktsföras direkt i resultaträkningen. Om negativ goodwill kan hänföras till monetära tillgångar skall vinsten redovisas direkt i resultaträkningen. I balansräkningen redovisas negativ goodwill som en avsättning.
Företaget M förvärvade 60 % av andelarna och 70 % av rösterna i företaget D den 31 december år 2015. Andelsförvärvet innebar att en koncern bildades i och med att M blev moderföretag och D dotterföretag. Anskaffningsvärdet för moderföretagets 60 procentiga andel i D var 780 MSEK. Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation så skall förvärspriset sättas till det pris som krävs för att förvärva 100 % av dotterföretaget, vid förvärv av färre än samtliga andelar av den förvärvade enheten ska värdet av minoritetens andel läggas till anskaffningsvärdet. Förvärvspriset beräknas till 1300 MSEK (780/0,6) då förvärvaren får utgå från sitt anskaffningsvärde för andelarna vid den senaste transaktionen enligt K3-rekommendationen. Förvärvspriset skall fördelas på identifierbara tillgångar, avsättningar och skulder värderade till verkligt värde i en förvärvsanalys per förvärvstidpunkten. Moderföretaget M upprättade följande förvärvsanalys med hänsyn tagen till koncernmässiga redovisningsprinciper avseende dotterföretaget D per förvärvstidpunkten:
Det egna kapitalet i D uppgår till 1 800 MSEK, vilket överstiger förvärvspriset med 500 MSEK (1800-1300). Denna rabatt om 500 MSEK kan bero på att det finns övervärderade tillgångar, ej medtagna skulder och/eller underskattade skulder. I och med förvärvsanalysen identifierar M undervärden i maskiner om 100 MSEK och undervärden i inventarier om 200 MSEK hänförligt till D, för dessa undervärden redovisas också en uppskjuten skattefordran om 66 MSEK (300*22 %) då upplösningarna av undervärdena inte är skattepliktiga.
Den återstående ekonomiska livslängden för maskinerna respektive inventarierna uppskattas vara 5 år vilket innebär att undervärdet i maskiner skall lösas upp och intäktsföras med 20 MSEK (100/5) per år och att undervärdet i inventarier skall lösas upp och intäktsföras med 40 MSEK (200/5) per år. Den till undervärdena hänförliga skattefordringen om 66 MSEK skall kostnadsföras med 13 MSEK (66/5) per år.
Trots att undervärden i tillgångar identifierats med netto 234 MSEK (300-66) så återstår det en negativ skillnad mellan förvärvspris och identifierade nettotillgångar om 266 MSEK som utgör negativ goodwill. Moderföretaget menar att beloppet för negativ goodwill i D motsvaras av förväntade framtida förluster, det här innebär att negativ goodwill skall upplösas och intäktsföras när framtida förluster uppstår. Det förekommer ingen uppskjuten skatt hänförlig till negativ goodwill då ett företag inte får redovisa en uppskjuten skatteskuld för en temporär skillnad som härrör från den första redovisningen av goodwill enligt K3-rekommendationen.
Den totala temporära skillnaden för undervärden och negativ goodwill uppgår till -500 MSEK varav -300 MSEK (-500*0,6) tillhör koncernintresset och -200 MSEK (-500*0,4) tillhör minoritetsintresset.
Nu har det blivit dags för moderföretaget att upprätta koncernredovisning för koncernens första räkenskapsår under perioden mellan den 1 januari och 31 december år 2016. Dotterföretagets redovisningsunderlag har anpassats till de koncernmässiga redovisningsprinciperna och avser den koncernmässiga redovisningsperioden, 2016-01-01 till 2016-12-31. Här nedan visas koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen för koncernen:
Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra.
Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering. Då förvärvet av D skedde den 31/12 och detta räkenskapsår, 2016, är det första där dotterföretaget konsolideras i koncernredovisningen så utgörs ingående balanser för minoritetsintresse och för eliminering av internt aktieinnehav utav siffror hämtade från förvärvsanalysen.
I dotterföretaget D förekommer det ett minoritetsintresse om 40 % och detta minoritetsintresse skall särredovisas i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen varför följande konteringar görs:
Årets nettoresultat i D innan eliminering av minoritetsintresse gjorts, det vill säga årets nettoresultat hänförligt till samtliga aktieägare i D, uppgick till -102 MSEK efter skatt. En skatteintäkt om 28 MSEK (130*22 %) har redovisats i D då dotterföretaget anser det vara mycket troligt att D senare kommer redovisa vinster så att den skattefordran som uppstår helt kan kvittas ut i framtiden. Minoritetens andel av årets nettoförlust uppgår till 41 MSEK (-102*40 %) och denna minoritetsandel elimineras i koncernresultaträkningen som en pluspost (kreditering) då det är positivt ur moderföretagets perspektiv att minoriteten står för viss del av förlusten. D har ett tillfredställande stort eget kapital så att moderföretaget slipper redovisa minoritetsintresset som en fordran i koncernredovisningen, en fordran på minoritetet skall dock bara redovisas om det finns en bindande förpliktelse från minoriteten att täcka upp för sådana här förluster.
Elimineringen av minoritetens andel i årets nettoresultat bokförs genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" krediteras med 41 och att "Minoritetsintresse BR" debiteras med 41. Då årets nettoresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare ökar med 41 MSEK i och med elimineringen av minoritetsintresset skall "Årets resultat i RR" debiteras med 41 och "Årets resultat i BR" krediteras med 41. Föregående år var årets nettoresultat hänförligt till minoriteten i D -40 MSEK, föregående års resultat har nu flyttats till "Annat eget kapital" varför motsvarande eliminering för minoritetsintressets andel också skall flyttas till "Annat eget kapital". Denna omföring konteras genom att "Årets resultat BR" debiteras med 40 och att "Annat eget kapital" krediteras med 40. I "Årets resultat BR" visas en nettokontering om 1 i kredit som utgörs av skillnaden mellan den debitering om 40 som gjorts och den kreditering om 41 som gjorts för denna post.
När minoritetsintresset har eliminerats så skall moderföretags aktieinnehav i D om 780 MSEK elimineras mot eget kapital i dotterföretaget D. När det interna aktieinnehavet skall elimineras skall hänsyn tas till de över-/undervärden, uppskjutna skatter och eventuell goodwill (positiv eller negativ) som har tagits upp i förvärvsanalysen per förvärvstidpunkten. Man måste också ta hänsyn till minoritetsintresset i temporära skillnader.
Under detta räkenskapsåret skall undervärdet i maskiner upplösas och intäktsföras med 20, undervärdet i inventarier upplösas och intäktsföras med 40 och den uppskjutna skattefordran hänförlig till dessa undervärden skall kostnadsföras med 13. Den negativa goodwill som finns avseende D skulle enligt moderföretaget intäktsföras när framtida förväntade förluster uppstår. Under detta räkenskapsår uppgår förlusten i D till 130 MSEK före skatt och moderföretaget väljer att upplösa och intäktsföra 140 MSEK av den negativa goodwill som har redovisats som avsättning i balansräkningen. Dessa upplösningar och intäktsföringar konteras genom krediteringar i resultaträkningen och genom debiteringar i balansräkningen, kostnadsföringen av uppskjuten skattefordran innebär en debitering i resultaträkningen och en kreditering i balansräkningen. Följande konteringar har gjorts för att eliminera det interna aktieinnehavet:
Upplösningarna av undervärden, intäktsföringen av negativ goodwill och kostnadsföringen av uppskjuten skattefordran medförde att årets nettoresultat ökade med 187 MSEK. Minoritetens andel av den här resultatökningen uppgår till 74 MSEK (187*0,4) och koncernens andel uppgår till 113 MSEK (187*0,6). Minoritetens andel av resultatökning bokförs genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" debiteras med 74 och att "Minoritetsintresse BR" krediteras med 74. Koncernens andel av resultatökningen bokförs mellan resultaträkning och balansräkning genom att "Årets nettoresultat i RR" debiteras med 113 och att "Årets nettoresultat i BR" krediteras med 113.
Under räkenskapsåret har det förekommit viss internförsäljning, dotterföretaget D har sålt varor till moderföretaget M för 100 MSEK. Moderföretaget har i sin tur sålt dessa varor vidare till kund utanför koncernen varför någon orealiserad internvinst inte existerar. D har inte heller någon utestående kundfordran på M och M har följaktligen inte heller någon leverantörsskuld till D. Den interna försäljningen skall elimineras i koncernredovisningen då koncernen ses som en enhet och därför hade en underlåtenhet att eliminera internförsäljningen inneburit en dubbelräkning av intäkter och kostnader. Följande kontering görs för att eliminera internförsäljningen i koncernresultaträkningen.
Om moderföretaget inte sålt de av dotterföretaget inköpta varor till en extern kund hade en orealiserad internvinst uppstått som också hade behövt elimineras i koncernredovisningen. Om moderföretaget inte betalt sin leverantörsskuld till D innan bokslutsdatum hade denna leverantörsskuld utgjort en intern skuld som hade motsvarats av en intern kundfordan i D, den interna leverantörsskulden skulle i det här fallet ha eliminerats mot intern kundfordran i koncernredovisningen.
När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Uppdaterad: 2015-12-09
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz