I det här exemplet visas hur ett moderföretag skall omräkna utländsk valuta till
koncernens rapporteringsvaluta i koncernredovisningen med tillämpning av den monetära
metoden. Det här exemplet avser en integrerad utlandsverksamhet.
IFRS (IAS 21) och bokföringsnämndens K3-rekommendation gör inte någon uppdelning mellan
integrerad utlandsverksamhet och självständig utlandsverksamhet. Enligt IFRS och K3-rekommendationen
skall annan funktionell valuta än koncernens redovisningsvaluta omräknas till redovisningsvalutan med hjälp av
dagskursmetoden. En utlandsverksamhet måste enligt IFRS bestämma sin funktionella valuta utifrån ett antal
kriterier och en integrerad utlandsverksamhet anses ha samma funktionella valuta som moderföretaget, en
redovisningsenhet skall kunna upprätta sin redovisning i sin funktionella valuta enligt IFRS.
Integrerade utlandsverksamheter ses som en utvidgning av det rapporterande företagets
verksamhet och omräkningen för dessa utlandsverksamheter syftar till att påverka
koncernredovisningen som om utlandsverksamheten transaktioner redovisades direkt
i det rapporterande företaget.
Den monetära metoden innebär att monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta
skall redovisas i rapportvalutan och omräknas enligt balansdagskursen. Icke-monetära
tillgångar och skulder i utländsk valuta som redovisas till anskaffningsvärdet skall
omräknas enligt valutakursen vid anskaffningstillfället. Icke-monetära tillgångar
och skulder i utländsk valuta som redovisas till verkligt värde (annat värde än anskaffningsvärdet)
skall omräknas enligt valutakursen vid värderingstillfället.
Intäkter och kostnader i resultaträkningen skall omräknas enligt en genomsnittlig
valutakurs för året förutom när det gäller poster som hör till icke-monetära tillgångar
och skulder. Poster i resultaträkningen som hör till icke-monetära tillgångar och
skulder skall omräknas enligt valutakursen vid anskaffningstillfället eller värderingstillfället
beroende på hur den relaterade tillgången eller skulden har värderats. De över-/undervärden
och eventuell goodwill som framkommer i förvärvsanalysen skall vid omräkning behandlas
som övriga tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och skall därmed omräknas
enligt samma principer.
Den omräkningsdifferens som uppstår på grund av olika omräkningskurser för olika
poster i resultaträkning och balansräkning skall redovisas strax över årets nettoresultat
i koncernresultaträkningen.
Företaget M förvärvade 60 % av andelarna och rösterna i företaget D den 31 december
år 2007. Förvärvet av D innebar att en koncern bildades då M blev moderföretag och
D dotterföretag. Företaget D är baserat i Italien och har EUR som redovisningsvaluta
medan M är ett svenskt företag med SEK som redovisningsvaluta. Redan innan förvärvet
förekom det omfattande transaktioner mellan D och M och i stort sett hela D:s försäljning
sker till M varför D har klassificerats som en integrerad utlandsverksamhet.
När D förvärvades den 31 december år 2015 var valutakursen 8 SEK per EUR. Denna
valutakurs om 8 SEK per EUR utgör valutakursen vid anskaffningstillfället för de
icke-monetära tillgångarna och skulderna i D. De icke-monetära tillgångarna och
skulderna i D utgörs av byggnader, maskiner, inventarier, övervärden i icke-montära
tillgångar, goodwill, eget kapital, avsättningar och uppskjuten skatt hänförlig
till icke-monetära tillgångar. När en ny icke-monetär tillgång förvärvas i D så
skall valutakursen vid anskaffningstillfället användas för omräkning av denna icke-monetära
tillgång. Eget kapital utgör också icke-monetära tillgångar vilket innebär att varje
räkenskapsår nettoresultat i D skall omräknas enligt den valutakurs som ges när
nettoresultatet beräknas i balansräkningen, i annat eget kapital kan det därmed förekomma
flera olika valutakurser för respektive års nettoresultat.
Nu har det blivit dags att upprätta koncernresultaträkning och koncernbalansräkning
avseende räkenskapsåret 2016 för den koncern där M och D ingår. D:s redovisningsunderlag
har anpassats till de koncernmässiga redovisningsprinciperna och avser den koncernmässiga
redovisningsperioden. D utgör en integrerad utlandsverksamhet med redovisning i
EUR och D:s balansräkning och resultaträkning skall omräknas till koncernens rapporteringsvaluta
SEK med tillämpning av den monetära metoden. Balansdagskursen per den 31 december
år 2016 var 10 SEK per EUR och genomsnittskursen för år 2016 var 9 SEK per EUR.
Här nedan visas omräkningen av utländsk valuta i D enligt den monetära metoden:
De icke-monetära tillgångarna och skulderna i D omräknas med hjälp av valutakursen
vid anskaffningstillfället, det vill säga 8 SEK per EUR. De avskrivningar som hör
till de icke-monetära tillgångarna omräknas också med hjälp av valutakursen vid
anskaffningstillfället. Goodwill, avskrivningar på goodwill, varulager, lagerförändringar,
över-/undervärden avseende icke-monetära tillgångar och uppskjuten skatt avseende
dessa övervärden skall också omräknas enligt valutakursen vid anskaffningstillfället
enligt den monetära metoden.
Monetära tillgångar såsom likvida medel, fordringar i pengar och skulder i pengar
skall enligt den monetära metoden omräknas enligt balansdagens valutakurs. De monetära
tillgångarna "Kundfordringar" och "Kassa" samt den monetära skulden "Lån och skatteskulder"
omräknas till balansdagskursen 10 SEK per EUR. De poster i resultaträkningen som
inte avser icke-monetära tillgångar och skulder skall omräknas till rapporteringsvalutan
enligt genomsnittskursen under året enligt den monetära metoden. Nettoomsättning,
kostnad sålda varor, rörelsekostnader och skatter i D omräknas med hjälp av genomsnittskursen
under år 2016 om 9 SEK per EUR.
Årets nettoresultat i den omräknade balansräkningen för D beräknas som det kvarvarande
saldot när alla övriga poster i balansräkningen har omräknats och detta kvarvarande
saldo beräknades till 260 MSEK. Årets nettoresultat i den omräknade resultaträkningen
för D skall motsvara årets nettoresultat i D:s balansräkning och för att uppnå detta
måste en omräkningsdifferens om 62 MSEK läggas till i den omräknade resultaträkningen
för D. I balansräkningen inkluderas omräkningsdifferensen i årets nettoresultat
och denna omräkningsdifferens kommer därefter att inkluderas i "Annat eget kapital BR"
i de följande koncernredovisningarna.
Uppdaterad: 2015-12-07