MenyKoncernredovisning.biz
Startsidan
Vad är en koncern?
Vad är moderföretag och dotterföretag?
Vad är koncernintresse och minoritetsintresse?
Hur bildas en koncern?
Motiv till att bilda koncern
Vad är en koncernredovisning?
Vad är intresseföretag och joint ventures?
Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning?
Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen?
Räkenskapsår i koncernredovisning
Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern
Minoritetsandelar i koncernredovisningen
Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag
Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern
Eget kapital i koncernredovisningen
Förvärv och samgåenden
Beskattning av koncern
Koncernbidrag och beskattning
Hur konsolidera dotterföretag?
Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures?
Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel
Förvärvsmetoden
Poolningsmetoden
Kapitalandelsmetoden
Klyvningsmetoden
Verksamheter med annan valuta än koncernvalutan
Omräkning av integrerade utlandsverksamheter
Omräkning av självständiga utlandsverksamheter
Inflationsjustering av utlandsverksamheter
Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen
Upplysningar i koncernredovisningen (K3, ÅRL)
Exempel på konteringar i koncernredovisningen
Källförteckning
Länktips

Aktieförvärv genom apportemission, exempel med förvärvsmetoden

I det här exemplet visar vi hur ett moderföretag skall upprätta förvärvsanalys, koncernresultaträkning och koncernbalansräkning vid förvärv av ett dotterföretag när betalning sker med aktier i moderföretaget som har emitterats i en apportemission.

En apportemission innebär att ett aktiebolag ökar sitt aktiekapital och eventuellt sin överkursfond genom att tillföra tillgångar till företaget. Ett företag kan förvärvas genom en apportemission i det förvärvande företaget, det förvärvande företaget betalar med egna aktier och erhåller en tillgång i form av ett andelsinnehav i det förvärvade företaget vilket ökar det egna kapitalet i det förvärvande företaget. När ett aktieförvärv genom apportemission genomförs så bestäms anskaffningsvärdet för det förvärvade företaget av det verkliga värdet (marknadsvärdet) av de andelar som ges ut till ägarna av det förvärväde företaget per förvärvstidpunkten.

Moderföretaget M förvärvade 100 % av andelarna och rösterna i dotterföretaget D den 31 december år 2015. Någon justering av förvärvspriset behöver inte göras då 100 % av aktierna har förvärvats. M betalade aktieägarna i D genom att genomföra en apportemission i M och som betalning lämnades 1 miljon nyemitterade aktier i M till aktieägarna i D. Marknadsvärdet per förvärvstidpunkten för moderföretagets aktier var 500 SEK per styck vilket innebar att anskaffningsvärdet för aktierna i D var 500 MSEK. Innan apportemissionen fanns det 1 miljon aktier i M till ett kvotvärde om 200 SEK per styck och aktiekapitalet uppgick därmed till 200 MSEK. Den apportemission som genomfördes innebar att 200 MSEK (200*1000000) tillfördes aktiekapitalet och att 300 MSEK (300*1000000) tillfördes överkursfonden (Annat eget kapital enligt koncernmässiga redovisningsprinciper) i moderföretagets redovisning. Här nedan visas förvärvsanalysen per den 31 december år 2015 avseende dotterföretaget D:

Förvärvsanalys exempel 7

Anskaffningsvärdet för 100 % av andelarna i D överenstämde med moderföretagets andel av det egna kapitalet i D och några över-/undervärden kunde inte identifieras i D.

När koncernredovisningen avseende koncernens första räkenskapsår, 2016, skall upprättas kan vi konstatera att moderföretaget bokfört en tillgång avseende aktier i D om 500 MSEK, att moderföretagets aktiekapital har ökat med 200 MSEK och att moderföretagets fria reserver (överkursfond) har ökat med 300 MSEK. Här nedan visas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för koncernen där M och D ingår avseende räkenskapsåret 2016:

Koncernresultaträkning exempel 7

Koncernbalansräkning exempel 7

Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra.

Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering. Då förvärvet av D skedde den 31/12 och detta räkenskapsår, 2015, är det första där dotterföretaget konsolideras i koncernredovisningen så utgörs ingående balanser för eliminering av internt aktieinnehav utav siffror hämtade från förvärvsanalysen.

Det förekommer inget minoritetsintresse i D varför vi inte behöver göra några elimineringar avseende detta utan kan direkt gå på elimineringen av det interna aktieinnehavet. Konteringarna avseende elimineringen av det interna aktieinnehavet visas nedan:

Internt aktieinnehav exempel 7

Ingående balans för elimineringarna av det interna aktieinnehavet utgörs av siffror hämtade från förvärvsanalysen. Den enda justering vi behöver göra avseende det interna aktieinnehavet är flytta ingående balans för eliminering av "Årets nettoresultat BR" till "Annat eget kapital BR" då denna eliminering om 100 MSEK avser föregående års resultat. Denna kontering görs genom att "Årets nettoresultat" krediteras med 100 och att "Annat eget kapital BR" debiteras med 100. Vi konstaterar att årets nettoresultat i koncernresultaträkningen är lika stort som årets nettoresultat i balansräkningen. Elimineringen av det egna kapitalet i D har skett genom den normala elimineringstekniken från toppen till botten.

När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.

Uppdaterad: 2015-12-04