|
Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips |
Förvärvsanalys av koncernföretag med exempelNär ett moderföretag förvärvar ett dotterföretag, ett intresseföretag eller ett joint venture skall en förvärvsanalys avseende det förvärvade företaget upprättas av moderföretaget.Kravet på förvärvsanalys finns stadgat i kapitel 7 i Årsredovisningslag (1999:1554) enligt utdrag nedan: 20 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir dotterföretag skall moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder. Lag (1999:1112). En förvärvsanalys skall upprättas med utgångspunkt från de förhållanden som gällde vid förvärvstidpunkten och denna tidpunkt inträffar när det förvärvade företaget uppfyller kraven för att benämnas som dotterföretag, intresseföretag eller ett joint venture. Utgångspunkten för förvärvsanalysen utgörs av anskaffningsvärdet för andelarna i det förvärvade dotterföretaget, intresseföretaget eller ett joint venture. Anskaffningsvärdet för andelarna i det förvärvade företaget utgörs av det kontanta belopp som erlagts eller det verkliga värdet vid transaktionstidpunkten av annan form av köpeskilling plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Exempel på utgifter som skall läggas till anskaffningsvärdet är konsultarvoden, omsättningsskatt och courtage, allmänna utgifter som inte är direkt hänförbara till förvärvet skall inte adderas till anskaffningsvärdet. Vid stegvisa förvärv utgörs anskaffningsvärdet av summan av anskaffningsvärdena vid varje enskild transaktion. Om köpeskillingen erläggs genom skuldebrev med icke marknadsmässiga räntevillkor skall anskaffningsvärdet beräknas till nuvärdet av framtida betalningar. Om betalning sker med egna aktier skall anskaffningsvärdet utgöras av värdet för de emitterade aktierna, för marknadsnoterade aktier skall börskursen vid transaktionstidpunkten användas. Om köpeskillingen är villkorad skall förvärvsanalysen redan från början bygga på en tillförlitligt beräknad slutlig köpeskilling men anskaffningsvärdet skall när anskaffningsvärdet definitivt fastställts senare justeras i förvärvsanalysen. Det förvärvade företagets redovisningsunderlag skall avse balansräkningen per förvärvstidpunkten upprättad enligt koncernens redovisningsprincper och med uppdelning av obeskattade reserver i eget kapital och uppskjuten skatteskuld. I förvärvsanalysen skall anskaffningsvärdet för andelarna i det förvärvade företaget så långt det är möjligt fördelas på de identifierbara tillgångarna, avsättningarna och skulderna som övertagits i förvärvet förutom när poolningsmetoden tillämpas. Tillgångarna, avsättningarna och skulderna skall värderas till verkligt värde och upptas till koncernens ägarandel i det förvärvade företaget. Det skillnadsbelopp som återstår sedan tillgångar, avsättningar och skulder identifierats och värderats till verkligt värde tas upp som goodwill. När poolningsmetoden tillämpas skall tillgångar, avsättningar och skulder upptas till de värden som de upptas till i respektive företags balansräkning med justering för koncernmässiga redovisningsprinciper och någon goodwill skall inte redovisas, varför någon förvärvsanalys i egentlig mening inte måste upprättas när poolningsmetoden tillämpas. Förvärvade identifierbara tillgångar, avsättningar och skulder som skall redovisas skall vara sådana som existerade hos det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten, övriga tillgångar som kan värderas tillförlitligt och sannolikt ger framtida ekonomiska fördelar och övriga skulder som kan värderas tillförlitligt och sannolikt kommer regleras i framtiden. Avsättningar för omstruktureringsåtgärder kan tas upp i förvärvsanalysen om det finns ett färdigt åtgärdsprogram och om vissa andra villkor enligt punkt 44 och 45 i redovisningsrådet rekommendation RR 1 är uppfyllda. Värderingen av identifierbara tillgångar, avsättningar och skulder till verkligt värde i förvärvsanalysen innebär att det kan förekomma undervärden och övervärden i förvärvsanalysen för vilka även uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld skall redovisas. För goodwill som kan vara positiv eller negativ förekommer ingen uppskjuten skatt. Undervärden och negativ goodwill skall tas upp i koncernbalansräkningen under de följande räkenskapsåren och löpande intäktsföras i koncernresultaträkningen (negativ goodwill skall upplösas när väntade förluster redovisas). Övervärden och positiv goodwill skall tas upp i koncernbalansräkningen under de följande räkenskapsåren och löpande avskrivas i koncernresultaträkningen. Koncernmässig goodwill skall redovisas i koncernbalansräkningen brutto med seperat redovisning av ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill skall skrivas av systematiskt över nyttjandeperioden och enligt redovisningsrådets rekommendation RR 1 skall nyttjandeperioden maximalt antas vara 20 år. Positiv goodwill redovisas som en immateriell tillgång och negativ goodwill redovisas som en avsättning i koncernbalansräkningen enligt redovisningsrådets rekommendation RR 1. Enligt IAS 38 som skall tillämpas av börsnoterade företag antas koncernmässig goodwill ha en oändlig ekonomisk livslängd och skall därför inte skrivas av alls, däremot skall koncernmässig goodwill enligt IAS 36 vara föremål för ett årligt nedskrivningstest. Negativ goodwill anses enligt IFRS 3 utgöra en vinst tack vare att förvärvaren fått betala ett fördelaktigt pris för det förvärvade företaget, negativ goodwill skall redovisas som en vinst i koncernresultaträkningen direkt i samband med förvärvet enligt IFRS 3. Exempel på en förvärvsanalys avseende ett dotterföretag där 75 % av andelarna har förvärvats:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||