|
Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips |
Koncernredovisning för koncernerKoncernredovisning.biz är en hemsida som behandlar koncerner och koncernredovisning. Syftet och målet med den här hemsidan är att omfatta allt om koncerner och koncernredovisning.Den allra första koncernbalansräkningen upprättades av General Electrics redan år 1894. De holdingbolag som bildades i USA i början av 1900-talet med aktiemajoritet i ett flertal bolag med likartad verksamhet ökade intresset för koncernredovisning då aktieägarna upplevde det svårt att sätta sig in i hela företagskombinationen som helhet. I holdingbolagens balansräkningar redovisades aktie- och andelsinnehaven till anskaffningsvärde men detta gav inte tillräcklig insyn varför det utvecklades metoder för att upprätta en gemensam balansräkning för moderföretaget och dotterföretagen. I Sverige började intresset för koncernredovisning komma i slutet av 1920-talet och koncernredovisningar började upprättas omkring år 1930 av de rörelsedrivande företagen ASEA, Electrolux och SKF. I början var moderföretagens koncernredovisningar i Sverige ofta bristfälliga och gav knapp information om koncernens utveckling varför krav uppkom på lagstiftning för koncernredovisning. År 1944 introducerades koncernbegreppet och koncernredovisning i aktiebolagslagen. Enligt denna aktiebolagslag skulle moderföretaget upprätta koncernbalansräkning och för denna eliminiera internvinster, eliminera interna fordringar och skulder, separera minoritetsintresset och lämna upplysning om koncernens disponibla medel i förvaltningsberättelsen. Reglerna för koncernredovisning blev hårdare i och med 1975 års aktiebolagslag och 1981 blev även andra företagsformer än aktiebolag skyldiga att upprätta koncernredovisning. Numera finns bestämmelserna om koncernredovisning i Årsredovisningslagen (Årsredovisningslag (1995:1554)) och gäller för alla företagsformer även om moderföretag inte är skyldiga att upprätta koncernredovisning för mindre koncerner. Förutom att följa lagar förknippade med bokföring, årsredovisning och koncernredovisning måste företag även upprätta årsredovisning och koncernredovisning i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed utgörs av rekommendationer för redovisning och en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. I Sverige skall bokföringskyldiga företag som inte är börsnoterade följa rekommendationer från bokföringsnämnden eller redovisningsrådet. Börsnoterade svenska moderföretag skall enligt "Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder" upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS-standarder (International Accounting Standards) och IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) med tillhörande tolkningar (SIC/IFRIC-tolkningar). På den här hemsidan redogörs för redovisningsrådets rekommendationer när det gäller koncernredovisning, RR 1, RR 8, RR 13 och RR 14, men kommentarer görs även när det förekommer skillnader i IAS-standarder eller IFRS-standarder. De IAS-standarder och IFRS-standarder som är speciellt inriktade på koncernredovisning är "IAS 27 - Consolidated and Separate Financial Statements", "IFRS 3 - Business Combinations", "IAS 21 - The Effects of Changes in Foreign Exchange Rates", "IAS 28 - Investments in Associates", "IAS 29 - Financial Reporting in Hyperinflationary Economies" och "IAS 31 - Interests in Joint Ventures". Den här hemsidan innehåller beskrivningar, regler och rekommendationer för koncernredovisning med konkreta exempel för hur koncernredovisningen skall upprättas. |
|
| Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz | ||