MenyKoncernredovisning.biz
Startsidan
Vad är en koncern?
Vad är moderföretag och dotterföretag?
Vad är koncernintresse och minoritetsintresse?
Hur bildas en koncern?
Motiv till att bilda koncern
Vad är en koncernredovisning?
Vad är intresseföretag och joint ventures?
Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning?
Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen?
Räkenskapsår i koncernredovisning
Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern
Minoritetsandelar i koncernredovisningen
Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag
Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern
Eget kapital i koncernredovisningen
Förvärv och samgåenden
Beskattning av koncern
Koncernbidrag och beskattning
Hur konsolidera dotterföretag?
Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures?
Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel
Förvärvsmetoden
Poolningsmetoden
Kapitalandelsmetoden
Klyvningsmetoden
Verksamheter med annan valuta än koncernvalutan
Omräkning av integrerade utlandsverksamheter
Omräkning av självständiga utlandsverksamheter
Inflationsjustering av utlandsverksamheter
Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen
Upplysningar i koncernredovisningen (K3, ÅRL)
Exempel på konteringar i koncernredovisningen
Källförteckning
Länktips

Beskattning av koncern

I Sverige till skillnad från en del andra länder utgör koncernen inte ett eget skattesubjekt. En koncern beskattas inte utan de enskilda företagen som ingår i koncernen utgör enskilda skattesubjekt och beskattningen sker då i de enskilda företagen.

Mellan koncernföretag förekommer det dock ett antal transaktioner som ger skattemässiga konsekvenser och som omfattas av skattemässiga regler. De vanligaste koncernmässiga transaktionerna är koncernbidrag och utdelning mellan koncernföretag.

Koncernbidrag utgör en möjlighet för koncernföretag att jämna ut vinster och förluster mellan sig. Ett koncernbidrag innebär en överföring av likvida medel mellan koncernföretag som inte avser ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster utan som görs enbart för att utjämna resultat mellan koncernföretag.

Koncernbidrag är skattemässigt avdragsgilla för givaren och skattepliktiga för mottagaren om vissa förutsättningar enligt kapitel 35 i Inkomstskattelag (1999:1229) är uppfyllda. Moderföretaget i koncernen måste vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank, ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, en svensk skatteskyldig stiftelse eller en svensk skatteskyldig ideell förening för att avdragsgilla koncernbidrag skall kunna lämnas. De dotterföretag inom koncernen som kan lämna och mottaga avdragsgilla och skattepliktiga koncernbidrag måste till mer än 90 % av andelarna ägas av moderföretaget och vara svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar. Ett dotterföretag vilkas andelar till mer än 90 % innehas av moderföretaget kallas i Inkomstskattelag (1999:1229) för ett helägt dotterföretag.

När det gäller koncernbidrag mellan moderföretag och helägda dotterföretag tillämpas följande bestämmelser enligt inkomstskattelagen (1999:1229):

3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att
1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,
3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,
5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och
6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget. Lag (2011:1256).


När det gäller koncernbidrag mellan helägda dotterföretag tillämpas följande bestämmelser enligt inkomstskattelagen (1999:1229):

4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och
1. moderföretaget är ett investmentföretag,
2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller
3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag (2007:1419).


Ägande företag inom en koncern erhåller utdelningar från de företag som de innehar aktier och andelar i om det är försvarbart med hänsyn till framtida likviditetsbehov och den finansiella ställningen hos det givande företaget. Utdelning från svenska företag där aktieinnehavet utgör omsättningstillgångar är alltid skattepliktig i inkomstslaget näringsverksamhet för en juridisk person. Utdelning på näringsbetingade andelar är skattefri för det mottagande företaget.

Definitionen av en näringsbetingad andel finns i kapitel 24 i inkomstskattelagen (1999:1229) enligt nedanstående utdrag:

13 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är
1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,
2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,
3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2004:1147).

14 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.
3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.

En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2007:1122).


Utdelning på utländska näringsbetingade andelar och i vissa fall utländska ej näringsbetingade andelar kan också vara skattefri om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Utdelning från ett investmentföretag utgör en skattepliktig inkomst och skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Uppdaterad: 2017-02-21