Eget kapital i koncernbalansräkningen
Det egna kapitalet i koncernbalansräkningen får enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation
(BFNAR 2012:1) specificeras på färre poster jämfört med de krav som ställs på
redovisning av eget kapital i årsredovisningslagen (1995:1554).
Enligt bilaga 1 i årsredovisningslagen (1995:1554) skall eget kapital delas upp i följande poster beroende på företagsform:
Aktiebolag:
I. Aktiekapital
II. Överkursfond
III. Uppskrivningsfond
IV. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Fond för utvecklingsutgifter
5. Övrigt
V. Balanserad vinst eller förlust
VI. Årets resultat
Ekonomiska föreningar:
I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser
1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser
II. Uppskrivningsfond
III. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Fond för utvecklingsutgifter
5. Övrigt
IV. Balanserad vinst eller förlust
V. Årets resultat
Övriga företag:
I. Eget kapital vid räkenskapsårets början
II. Insättningar eller uttag under året
III. Förändringar i kapitalandelsfonden
IV. Förändringar i fonden för verkligt värde
V. Årets resultat
VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut
Kapitalandelsfonden förekommer endast i koncernbalansräkningen när kapitalandelsmetoden tillämpas, kapitalandelsfonden skall enligt årsredovisningslagen (1995:1554) särredovisas i separat post. Kapitalandelsfonden utgörs av skillnaden mellan redovisat värde för innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden och anskaffningsvärdet för detta innehav, om skillnaden är positiv.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation och årsredovisningslagen (1995:1554) så behöver ett aktiebolag som är moderföretag i en koncern inte dela upp eget kapital i bundet eget kapital och fritt eget kapital i koncernredovisningen.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation skall ett aktiebolag som är moderföretag i koncernbalansräkningen redovisa eget kapital i åtminstone följande poster:
a) Aktiekapital
b) Övrigt tillskjutet kapital
c) Annat eget kapital inklusive årets resultat
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation en skall ekonomisk förening som är moderföretag i koncernbalansräkningen redovisa eget kapital i åtminstone följande poster:
a) Inbetalda insatser och emissionsinsatser
b) Övrigt tillskjutet kapital.
c) Fritt eget kapital inklusive årets resultat
Ett moderföretag som har en annan juridisk form än aktiebolag eller ekonomisk förening ska i koncernbalansräkningen redovisa eget kapital i åtminstone följande poster:
a) Tillskjutet kapital
b) Annat eget kapital inklusive årets resultat
Denna avvikelse i redovisning av eget kapital mellan årsredovisning och koncernredovisning är tillåten då anpassningar får göras i koncernredovisningen om det är nödvändigt med hänsyn till de särdrag som utmärker en koncernredovisning jämfört med en årsredovisning.
Aktiekapitalet i koncernbalansräkningen utgörs av moderföretagets aktiekapital. Övrigt tillskjutet kapital utgörs av eget kapital som inte utgör aktiekapital i moderföretaget och eget kapital som inte skall redovisas som fritt eget kapital.
Fritt eget kapital i koncernredovisningen, "Annat eget kapital inklusive årets resultat" , kallas koncernens potentiellt utdelningsbara kapital. Koncernens potentiellt utdelningsbara kapital beräknas med utgångspunkt från att dotterföretagens redovisade fria egna kapital kan delas ut utan att det föranleder ett behov av att skriva ned värdet på andelarna i dotterföretagen hos moderföretaget.
Koncernens potentiellt utdelningsbara kapital är summan av:
1. Moderföretagets fria egna kapital med avdrag för redovisade anteciperade (förväntade) utdelningar från dotterföretag och med avdrag för den minskning av fritt eget kapital som de skilda redovisningsprinciperna i koncernredovisningen jämfört med moderföretagets redovisning leder till.
2. Varje dotterföretags bidrag (postivt eller negativt) till koncernens potentiellt utdelningsbara kapital beräknat individuellt för varje dotterföretag.
3. Avdrag för inverkan på eget kapital av eliminerad koncernintern vinst. Hänsyn skall alltså tas till elimineringen av koncerninterna vinster när fritt eget kapital beräknas för koncernen.
Dotterföretagens bidrag till koncernens potentiellt utdelningsbara kapital, när förvärvsmetoden tillämpas, utgörs av det lägsta av koncernens andel av dotterföretagets fria egna kapital enligt dess officiella redovisning eller skillnaden mellan dotterföretagets koncernmässiga värde och moderföretagets redovisade värde för dotterföretagsandelarna. Koncernmässigt värde utgörs av koncernens andel av dotterföretagets nettotillgångar (eget kapital) inklusive goodwill och andra koncernmässiga justeringar såsom är redovisat i koncernbalansräkningen. Om dotterföretaget har ett negativt fritt eget kapital så skall inte den del inräknas som fanns när dotterföretaget förvärvades och inte heller skall ansamlade förluster som uppstått efter förvärvstidpunkten men som har beaktats genom nedskrivning av andelarna i dotterföretaget inräknas.
Det fria egna kapitalet i varje dotterföretags redovisningsunderlag skall utgöras av det fria egna kapitalet enligt dotterföretagets officiella redovisning.
Det normala tillvägagångssättet för att eliminera det interna andelsinnehavet i koncernredovisningen för ett dotterföretag är att eliminera andelsinnehavet från toppen till botten i eget kapital, först elimineras aktiekapital, bundna reserver och sist det fria egna kapitalet som bestär av fria reserver och årets resultat. Detta tillvägagångssätt kan dock inte tillämpas om dotterföretaget har ansamlade förluster som helt eller delvis kvarstått sedan förvärvstidpunkten eller då nedskrivning av dotterföretagsandelarna skett i moderföretaget för att beakta en ansamlad förlust.
Ansamlade förluster som kvarstått sedan förvärvstidpunkten skall inte bidra negativt till koncernens fria egna kapital. Ett förvärv av ett dotterföretag skall inte påverka koncernens egna kapital. Ansamlade förluster som har beaktats via en nedskrivning i moderföretagets redovisning skall inte bidra negativt till koncernens fria egna kapital då den nedskrivning som gjorts i moderföretaget redan påverkat koncernens fria egna kapital, det hade blivit en dubbel påverkan annars.
Uppdaterad: 2017-02-22
Enligt bilaga 1 i årsredovisningslagen (1995:1554) skall eget kapital delas upp i följande poster beroende på företagsform:
Aktiebolag:
I. Aktiekapital
II. Överkursfond
III. Uppskrivningsfond
IV. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Fond för utvecklingsutgifter
5. Övrigt
V. Balanserad vinst eller förlust
VI. Årets resultat
Ekonomiska föreningar:
I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser
1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser
II. Uppskrivningsfond
III. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Fond för utvecklingsutgifter
5. Övrigt
IV. Balanserad vinst eller förlust
V. Årets resultat
Övriga företag:
I. Eget kapital vid räkenskapsårets början
II. Insättningar eller uttag under året
III. Förändringar i kapitalandelsfonden
IV. Förändringar i fonden för verkligt värde
V. Årets resultat
VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut
Kapitalandelsfonden förekommer endast i koncernbalansräkningen när kapitalandelsmetoden tillämpas, kapitalandelsfonden skall enligt årsredovisningslagen (1995:1554) särredovisas i separat post. Kapitalandelsfonden utgörs av skillnaden mellan redovisat värde för innehav som redovisas enligt kapitalandelsmetoden och anskaffningsvärdet för detta innehav, om skillnaden är positiv.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation och årsredovisningslagen (1995:1554) så behöver ett aktiebolag som är moderföretag i en koncern inte dela upp eget kapital i bundet eget kapital och fritt eget kapital i koncernredovisningen.
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation skall ett aktiebolag som är moderföretag i koncernbalansräkningen redovisa eget kapital i åtminstone följande poster:
a) Aktiekapital
b) Övrigt tillskjutet kapital
c) Annat eget kapital inklusive årets resultat
Enligt bokföringsnämndens K3-rekommendation en skall ekonomisk förening som är moderföretag i koncernbalansräkningen redovisa eget kapital i åtminstone följande poster:
a) Inbetalda insatser och emissionsinsatser
b) Övrigt tillskjutet kapital.
c) Fritt eget kapital inklusive årets resultat
Ett moderföretag som har en annan juridisk form än aktiebolag eller ekonomisk förening ska i koncernbalansräkningen redovisa eget kapital i åtminstone följande poster:
a) Tillskjutet kapital
b) Annat eget kapital inklusive årets resultat
Denna avvikelse i redovisning av eget kapital mellan årsredovisning och koncernredovisning är tillåten då anpassningar får göras i koncernredovisningen om det är nödvändigt med hänsyn till de särdrag som utmärker en koncernredovisning jämfört med en årsredovisning.
Aktiekapitalet i koncernbalansräkningen utgörs av moderföretagets aktiekapital. Övrigt tillskjutet kapital utgörs av eget kapital som inte utgör aktiekapital i moderföretaget och eget kapital som inte skall redovisas som fritt eget kapital.
Fritt eget kapital i koncernredovisningen, "Annat eget kapital inklusive årets resultat" , kallas koncernens potentiellt utdelningsbara kapital. Koncernens potentiellt utdelningsbara kapital beräknas med utgångspunkt från att dotterföretagens redovisade fria egna kapital kan delas ut utan att det föranleder ett behov av att skriva ned värdet på andelarna i dotterföretagen hos moderföretaget.
Koncernens potentiellt utdelningsbara kapital är summan av:
1. Moderföretagets fria egna kapital med avdrag för redovisade anteciperade (förväntade) utdelningar från dotterföretag och med avdrag för den minskning av fritt eget kapital som de skilda redovisningsprinciperna i koncernredovisningen jämfört med moderföretagets redovisning leder till.
2. Varje dotterföretags bidrag (postivt eller negativt) till koncernens potentiellt utdelningsbara kapital beräknat individuellt för varje dotterföretag.
3. Avdrag för inverkan på eget kapital av eliminerad koncernintern vinst. Hänsyn skall alltså tas till elimineringen av koncerninterna vinster när fritt eget kapital beräknas för koncernen.
Dotterföretagens bidrag till koncernens potentiellt utdelningsbara kapital, när förvärvsmetoden tillämpas, utgörs av det lägsta av koncernens andel av dotterföretagets fria egna kapital enligt dess officiella redovisning eller skillnaden mellan dotterföretagets koncernmässiga värde och moderföretagets redovisade värde för dotterföretagsandelarna. Koncernmässigt värde utgörs av koncernens andel av dotterföretagets nettotillgångar (eget kapital) inklusive goodwill och andra koncernmässiga justeringar såsom är redovisat i koncernbalansräkningen. Om dotterföretaget har ett negativt fritt eget kapital så skall inte den del inräknas som fanns när dotterföretaget förvärvades och inte heller skall ansamlade förluster som uppstått efter förvärvstidpunkten men som har beaktats genom nedskrivning av andelarna i dotterföretaget inräknas.
Det fria egna kapitalet i varje dotterföretags redovisningsunderlag skall utgöras av det fria egna kapitalet enligt dotterföretagets officiella redovisning.
Det normala tillvägagångssättet för att eliminera det interna andelsinnehavet i koncernredovisningen för ett dotterföretag är att eliminera andelsinnehavet från toppen till botten i eget kapital, först elimineras aktiekapital, bundna reserver och sist det fria egna kapitalet som bestär av fria reserver och årets resultat. Detta tillvägagångssätt kan dock inte tillämpas om dotterföretaget har ansamlade förluster som helt eller delvis kvarstått sedan förvärvstidpunkten eller då nedskrivning av dotterföretagsandelarna skett i moderföretaget för att beakta en ansamlad förlust.
Ansamlade förluster som kvarstått sedan förvärvstidpunkten skall inte bidra negativt till koncernens fria egna kapital. Ett förvärv av ett dotterföretag skall inte påverka koncernens egna kapital. Ansamlade förluster som har beaktats via en nedskrivning i moderföretagets redovisning skall inte bidra negativt till koncernens fria egna kapital då den nedskrivning som gjorts i moderföretaget redan påverkat koncernens fria egna kapital, det hade blivit en dubbel påverkan annars.
Uppdaterad: 2017-02-22
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz