|
Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips |
Upplysningar i koncernredovisningen enligt RREn koncernredovisning omfattas av samma krav på tilläggsupplysningar som en årsredovisning enligt Årsredovisningslag (1999:1554) men måste även innehålla upplysningar som enbart rör koncerner.Följande upplysningar som specifikt rör koncerner skall lämnas i noter i koncernredovisningen enligt redovisningsrådets rekommendationer RR 1, RR 8, RR 13 och RR 14. Dotterföretag 1. För varje dotterföretag skall namn, organisationsnummer och säte anges. Moderföretagets kapitalandel (direkt och indirekt) och röstandel om denna avviker från kapitalandelen skall anges för varje dotterföretag. 2. Skälen till att ett eller flera dotterföretag är uteslutna från koncernredovisningen. 3. Namn för de företag som ej omfattas av koncernredovisningen på grund av att ett bestämmande inflytande inte kan utövas trots röstmajoritet. 4. Skälen till att dotterföretag omfattas av koncernredovisningen trots att moderföretaget inte innehar röstmajoriteten i dessa dotterföretag. Jämförbarhet i koncern Om koncernens sammansättning har förändrats kraftigt under räkenskapsåret skall upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra två på varandra följande koncernredovisningar. Förvärv och samgåenden För varje förvärv och samgående under räkenskapsåret skall upplysning lämnas om: 1. Namn på tillkommande dotterföretag och uppgift om dess verksamhet. 2. Vilken koncernredovisningsmetod som tillämpas. 3. Förvärvstidpunkten eller tidpunkten för samgåendet. 4. Verksamhet i dotterföretaget avses bli avyttrad skall anges. Större förvärv För varje större förvärv skall upplysning lämnas om: 1. Procentuell kapitalandel och röstandel. 2. Anskaffningsvärdet med beskrivning av erlagd och villkorad köpeskilling. Goodwill Följande upplysningar skall lämnas om goodwill: 1. Avskrivningsperiodens längd. 2. Om avskrivningsperioden för goodwill är längre än 20 år skall skälen till detta anges och de faktorer som hade väsentlig betydelse för bestämmandet av denna avskrivningsperiod skall också anges. 3. Om goodwill inte skrivs av linjärt skall avskrivningsmetoden anges och skälen till att denna metod används. 4. Det skall anges under vilken rubrik i resultaträkningen som avskrivningar av goodwill redovisas. 5. För goodwill skall följande anges (jämförelseperiod behöver inte inkluderas): - ingående värden avseende anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar, - goodwill som tillkommit, - justeringar avseende förändringar av redovisade värden i förvärvsanalys, - goodwill hänförligt till avyttringar under året, - periodens avskrivningar, - periodens nedskrivningar, - återförda nedskrivningar, - övriga förändringar, - utgående värden avseende anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Om avskrivningsperioden för goodwill överstiger 5 år måste skälen för denna längre avskrivningsperiod anges. För nedskrivningar skall upplysningar lämnas enligt redovisningsrådets rekommendation RR 17. Negativ goodwill 1. Om negativ goodwill har redovisats skall upplysning lämnas om belopp och när i tiden framtida förluster och utgifter förväntas. 2. Det skall anges under vilka perioder negativ goodwill intäktsförs. 3. Det skall anges under vilka rubriker i resultaträkningen upplösning av negativ goodwill redovisas. 4. För negativ goodwill skall följande anges (jämförelseperiod behöver inte inkluderas): - ingående värden avseende anskaffningsvärde och ackumulerade upplösningar, - negativ goodwill som tillkommit, - justeringar avseende förändringar av redovisade värden i förvärvsanalys, - negativ goodwill hänförligt till avyttringar under året, - negativ goodwill som redovisats som intäkt under året, - andra justeringar av redovisat värde, - övriga förändringar, - utgående värden avseende anskaffningsvärde och ackumulerade upplösningar. Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar RR 16 gäller avseende upplysningskraven för avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. För varje företagsförvärv skall det sammanlagda beloppet för avsättningar anges. Tillgångar och skulder som inte slutligt värderats i förvärvsanalys För förvärvade tillgångar och skulder som inte slutligt har värderats i förvärvsanalysen skall orsakerna till detta anges. Detsamma gäller om köpeskillingen inte slutligt har fastställts. När justeringar av värdering och köpeskilling görs skall upplysning om dessa justeringar lämnas. Samgåenden För varje samgående som ägt rum under räkenskapsåret skall upplysning lämnas om: 1. Antalet emitterade andelar. 2. De röstandelar och kapitalandelar som ingår i aktiebytet för varje samgående företag. 3. Värdet av de tillgångar och skulder som varje samgående företag bidragit med. 4. Den del av omsättning, andra intäkter och nettoresultat för varje företag som avser tiden före samgåendet. Intresseföretag I både ägarföretagets redovisning och koncernredovisningen skall upplysning lämnas om intresseföretags skulder, avsättningar, ansvarsförbindelser och åtaganden om framtida investeringar till den del ägarföretaget kan bli betalningsansvarig. För varje intresseföretag som ägs direkt av ägarföretaget skall ägarföretaget lämna följande upplysningar: 1. Intresseföretagets namn, organisationsnummer och säte. 2. Intresseföretagets rättsliga form om ägarföretaget är obegränsat ansvarig delägare i intresseföretaget. 3. Ägarföretagets kapitalandel i intresseföretaget. 4. Ägarföretagets röstandel i intresseföretaget om den skiljer sig från kapitalandelen. 5. Antalet andelar som innehas i intresseföretaget och dess värde enligt balansräkningen. 6. Gällande börsvärde för intresseföretaget om intresseföretagets andelar handlas på en auktoriserad marknadsplats. 7. Den redovisningsmetod som tillämpas för redovisning av andelarna i intresseföretaget. I koncernredovisningen skall ovanstående upplysningar lämnas för direkta och indirekta innehav i intresseföretag. Skäl till avvikande redovisning av intresseföretag I koncernredovisningen skall upplysningar lämnas för direkt och indirekt ägda intresseföretag om skälen till att intresseföretag ej redovisas enligt kapitalandelsmetoden och om skälen till att intresseföretags redovisning ej justerats till koncernmässiga redovisningsprinciper. Första gången ett intresseföretag tas in in koncernredovisningen När ett intresseföretag för första gången, anskaffningsåret, tas in i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden skall upplysning lämnas om skillnaden mellan redovisat värde för intresseföretaget i koncernredovisningen och ägarföretagets andel av intresseföretagets egna kapital. Intresseföretag och kapitalandelsmetoden För intresseföretag som konsolideras i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden skall upplysning lämnas om skillnaden i koncernens egna kapital vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden jämfört med redovisning enligt anskaffningsvärdemetoden. Tilläggsupplysning om intresseföretag i ägarföretagets redovisning I ägarföretagets egen redovisning skall upplysning lämnas om eget kapital och resultat i intresseföretag när det gäller effekten på eget kapital och resultat om kapitalandelsmetoden hade tillämpats. Joint ventures En samägare skall i sin egen redovisning och i koncernredovisningen ge en beskrivning av alla väsentliga joint ventures som samägaren ingår i. För varje innehav i ett gemensamt styrt företag där samägaren är direkt ägare skall upplysning lämnas om: 1. Namn, organisationsnummer och säte för det gemensamt styrda företaget. 2. Verksamhetens rättsliga form om samägaren är obegränsat ansvarig delägare i det gemensamt styrda företaget. 3. Samägarens kapitalandel i det gemensamt styrda företaget. 4. Samägarens röstandel i det gemensamt styrda företaget om den skiljer sig från kapitalandelen. 5. Antalet andelar som innehas i det gemensamt styrda företaget och dess värde enligt balansräkningen. 6. Gällande börsvärde för det gemensamt styrda företaget om det gemensamt styrda företagets andelar handlas på en auktoriserad marknadsplats. 7. Den redovisningsmetod som tillämpas för redovisning av andelarna i det gemensamt styrda företaget. I koncernredovisningen skall ovanstående upplysningar lämnas för direkta och indirekta innehav i gemensamt styrda företag. Skäl till avvikande redovisning av gemensamt styrda företag I koncernredovisningen skall upplysningar lämnas för direkt och indirekt ägda gemensamt styrda företag om skälen till att gemensamt styrda företag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden och om skälen till att gemensamt styrda företags redovisning ej justerats till koncernmässiga redovisningsprinciper. Innehav i gemensamt styrt företag och klyvningsmetoden En samägare som i koncernredovisningen tillämpar klyvningsmetoden för ett gemensamt styrt företag skall i not lämna upplysning om skälen till att denna redovisningsmetod valts. För varje gemensamt styrt företag som redovisas enligt klyvningsmetoden skall uppgift lämnas om medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i de gemensamt styrda företagen. Om det gemensamt styrda företaget har anställda i flera länder skall även uppgift per land lämnas om medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män. Första gången ett joint venture tas in in koncernredovisningen När ett joint venture för första gången, anskaffningsåret, tas in i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden skall upplysning lämnas om skillnaden mellan redovisat värde för det gemensamt styrda företaget i koncernredovisningen och samägarens andel av det gemensamt styrda företagets egna kapital. Gemensamt styrda företag och kapitalandelsmetoden För gemensamt styrda företag som konsolideras i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden skall upplysning lämnas om skillnaden i koncernens egna kapital vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden jämfört med redovisning enligt anskaffningsvärdemetoden. Ändrad sammansättning av gemensamt styrda företag Om sammansättningen av gemensamt styrda företag som intas i koncernredovisningen har förändrats väsentligt under räkenskapsåret skall samägaren lämna upplysningar som gör det möjligt att jämföra två på varandra följande koncernredovisningar. Tilläggsupplysning om joint venture i ägarföretagets redovisning I ägarföretagets egen redovisning skall upplysning lämnas om eget kapital och resultat i det gemensamt styrda företaget när det gäller effekten på eget kapital och resultat om kapitalandelsmetoden hade tillämpats. Tillämpning av klyvningsmetoden med ihopslagning och kapitalandelsmetoden Samägare som i koncernredovisningen redovisar sina andelar i gemensamt styrda företaget genom tillämpning av klvvningsmetoden med ihopslagning post för post eller genom tillämpning av kapitalandelsmetoden skall särredovisa totalbelopp hänförligt till samägarens andel. I koncernbalansräkningen skall för varje huvudrubrik (anläggningstillgångar, omsättningstillgångar osv.) det totala belopp som hör samman med samägarens andel i gemensamt styrda företag särredovisas. I koncernresultaträkningen skall för varje huvudrubrik (intäkter, rörelsekostnader osv.) det totala belopp som hör samman med samägarens andel i gemensamt styrda företag särredovisas. Ansvarsförbindelser och joint ventures En samägare skall i sin egen årsredovisning och i koncernredovisningen lämna uppgift om det totala beloppet för följande ansvarsförbindelser om inte sannolikheten för förluster är ringa: 1. Alla ansvarsförbindelser som samägaren har själv i ett joint venture. Samägarens andel av ansvarsförbindelser som ställts tillsammans med andra samägare. 2. Samägarens andel av ansvarsförbindelser och skulder som ett joint venture har ådragit sig och för vilka samägaren kan bli betalningsskyldig. Skulder som redan ingår i koncernbalansräkningen enligt klyvningsmetoden behöver inte redovisas särskilt. 3. Ansvarsförbindelser som innebär att samägaren kan bli betalningsansvarig för skuldförbindelser som ingåtts av övriga samägare i ett joint venture. Samägare och investeringar En samägare skall i sin egen årsredovisning och i koncernredovisningen lämna separat upplysning om totalt belopp för följande: 1. Investeringar som samägaren åtagit sig att vidta i ett joint venture och samägarens andel av investeringar som samägaren åtagit sig att vidta tillsammans med andra samägare. 2. Sin andel av investeringsåtaganden som det joint venture gjort där samägaren är delägare. Redovisningsprinciper för omräkning av poster i utländsk valuta Upplysning skall lämnas om vilka redovisningsprinciper som tillämpas för omräkning av poster i utländsk valuta. En beskrivning skall ges om hur fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats, hur utlandsverksamheter har klassificerats (integrerade eller självständiga utlandsverksamheter) samt vilken metod som använts för att inflationsjustera resultaträkningar och balansräkningar för utlandsverksamheter i höginflationsländer. Valutakursdifferenser Storleken på det belopp som påverkat årets nettoresultat på grund av valutakursdiffernser skall anges. Valutakursdifferensernas påverkan på varje resultatbegrepp i resultaträkningen skall anges. Upplysning skall även lämnas om storleken av ackumulerade kursdifferenser som redovisats mot eget kapital vid årets början och årets slut. Upplysning skall även lämnas om det belopp som reducerat kursdifferenserna under året tack vare säkringsåtgärder. Omklassificering av utlandsverksamhet Om företaget under räkenskapsåret har omklassificerat en väsentlig utlandsverksamhet från integrerad till självständig eller vice versa skall upplysning lämnas om: 1. Den omklassificering som gjorts. 2. Anledningen till omklassificeringen. 3. Hur omklassificeringen påverkat redovisat eget kapital i koncernen. 4. Hur nettoresultatet skulle påverkats om omklassificeringen skett vid början av den första period som presenteras i årsredovisningen. Effekten av valutakursändringar efter balansdagen Upplysning skall lämnas om effekten av valutakursändringar efter balansdagen på poster i resultaträkningen och balansräkningen för utlandsverksamheten om det har stor betydelse för läsaren vid bedömningen av företaget. Företagets valutaexponering och valutapolicy Företagets skall lämna uppgift om företags policy för att skydda sig mot valutarisker, inbetalningar och utbetalningar fördelade på viktigare valutor och nettoinvesteringar i självständiga utlandsverksamheter fördelade på viktigare valutor. Upplysning om valutasäkring Om företaget har minimerat sina valutarisker genom valutasäkringsåtgärder skall upplysning lämnas om dessa åtgärder och deras betydelse för resultatet, följande uppgifter skall lämnas: 1. Huruvida företaget köpt eller sålt valuta, vilket instrument som använts och om det flöde som säkrats är budgeterat eller kontrakterat. 2. Storleken av flödessäkringar i förhållande till förväntade betalningar fördelat på företagets viktigaste valutor. 3. Den kvarvarande tid som utestående flödessäkringar avser. 4. Storleken på latenta vinster och förluster som inte påverkar resultatet. 5. Vidtagna säkringsåtgärders betydelse för resultatet. |
|
| Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz | ||