|
Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips |
Utländska verksamheter i koncernredovisningenSvenska moderföretag som innehar andelar i utländska dotterföretag, intresseföretag och joint ventures skall konsolidera dessa utländska verksamheter i sin svenska koncernredovisning omräknat till koncernens redovisningsvaluta.Redovisningsrådets rekommendation RR 8 och IASB:s rekommendation IAS 21 anger hur balansräkningar och resultaträkningar i utlandsverksamheter skall omräknas till koncernens rapportvaluta. Med utlandsverksamheter menas dotterföretag, intresseföretag, joint ventures eller filialer som är registrerade i eller bedrivs i utlandet. Koncernens rapportvaluta utgörs av moderföretagets redovisningsvaluta och ett svenskt moderföretag kan välja mellan svenska kronor och euro som redovisningsvaluta. Hur en utlandsverksamhets resultaträkningar och balansräkningar skall omräknas till rapportvalutan beror på vilken typ av utlandsverksamhet det rör sig om eller rättare sagt vilken relation utlandsverksamheten har till det rapporterande företaget. I redovisningsrådets rekommendation RR 8 kan en utlandsverksamhet klassificeras som en integrerad utlandsverksamhet eller som en självständig utlandsverksamhet. En integrerad utlandsverksamhet drivs som om den var en utvidgning av det rapporterande företagets verksamhet. I en integrerad utlandsverksamhet förekommer det många transaktioner mellan utlandsverksamheten och det rapporterande företaget. En integrerad utlandsverksamhet är exempelvis en utlandsverksamhet som säljer varor köpta från eller tillverkar varor till det rapporterande företaget. De omfattande transaktionerna mellan en integrerad utlandsverksamhet och ett rapporterande företag gör att växelkursförändringar löpande påverkar respektive företags kassaflöden. En självständig utlandsverksamhet erhåller likvida medel, tar upp lån och har kostnader och intäkter huvudsakligen i den lokala valutan. En självständig utlandsverksamhet kan dock då transaktioner i utländska valutor. Då det inte förekommer omfattande transaktioner mellan en självständig utlandsverksamhet och det rapporterande företaget så påverkar inte växelkursförändringar mellan utlandsverksamhetens lokala valuta och det rapporterande företagets valuta kassaflödena i respektiv företags löpande verksamhet. En självständig utlandsverksamhet kan sägas utgöra en ren investering för det rapporterande företaget. Följande punkter utgör indikationer på att en utlandsversamhet skall klassificeras som en självständig verksamhet enligt redovisningsrådets rekommendation RR 8:
Den monetära metoden som tillämpas för omräkning av integrerade utlandsverksamheter innebär att monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt balansdagskursen, icke-monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta som redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden skall omräknas enligt valutakursen vid anskaffningstillfället och icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde skall omräknas enligt valutakursen vid värderingstidpunkten. Intäkter och kostnader i resultaträkningen skall omräknas enligt en genomsnittlig valutakurs under året förutom när det gäller poster i resultaträkningen som hör till icke-monetära tillgångar och skulder, dessa poster skall omräknas till valutakursen vid anskaffningstillfället eller värderingstillfället. Dagskursmetoden som tillämpas för omräkning av självständiga utlandsverksamheter innebär att tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas enligt balansdagskursen och att intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas enligt en genomsnittlig valutakurs under året. Resultaträkningar och balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter som befinner sig i höginflationsländer skall inflationsjusteras innan omräkning enligt dagskursmetoden sker. I IASB:s rekommendation IAS 21 görs inte längre någon distinktion mellan integrerade utlandsverksamheter och självständiga utlandsverksamheter utan integrerade utlandsverksamheter antas ha samma funktionella valuta som det rapporterande företaget. Den funktionella valutan är valutan i den primära ekonomiska miljön som en utlandsverksamhet verkar i. Belopp i utländsk valuta skall omräknas till den funktionella valuta i enlighet med den monetära metoden som beskrivs i avsnittet "Omräkning av integrerade utlandsverksamheter". Belopp i funktionell valuta skall omräknas till presentationsvalutan (rapporteringsvalutan) i enlighet med dagskursmetoden, det vill säga belopp i balansräkningen omräknas enligt balansdagskurs och belopp i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskurs för året. För utlandsverksamheter i höginflationsländer skall deras balansräkningar och resultaträkningar först inflationsjusteras enligt IAS 29 innan omräkning till presentationsvalutan sker. Det är alltså ingen större skillnad mellan RR 8 och IAS 21 när det gäller hur utlandsverksamheter skall omräknas till rapporteringsvalutan. Skillnaden finns främst i definitioner och begrepp. |
|
| Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz | ||