Negativ goodwill, exempel med förvärvsmetoden



Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips	Negativ goodwill, exempel med förvärvsmetoden I det här exemplet beskrivs hur koncernbalansräkning och koncernresultaträkning skall upprättas av ett moderföretag som har förvärvat ett dotterföretag för vilket det förekommer negativ goodwill i förvärvsanalysen. Negativ goodwill uppstår i förvärvsanalysen om anskaffningsvärdet för den förvärvade andelen är lägre än det verkliga värdet av andelen förvärvade nettotillgångar i det förvärvade företaget. Negativ goodwill är en negativ restpost som återstår när anskaffningsvärdet har fördelats på identifierbara tillgångar och skulder. Enligt redovisningsrådets rekommendation RR 1 beror redovisningsättet för negativ goodwill på orsaken till att det förekommer negativ goodwill. Enligt IFRS 3 skall negativ goodwill redovisas som en intäkt i resultaträkningen direkt efter förvärvet. Enligt RR 1 kan negativ goodwill motsvaras av förväntade framtida förluster och kostnader eller inte alls motsvaras av förväntade framtida förluster och kostnader. Till den del negativ goodwill anses motsvaras av förväntade framtid förluster skall negativ goodwill upplösas då dessa förluster och kostnader redovisas i framtiden. Till den del negativ goodwill inte avser framtida förluster eller om framtida förluster inte uppstår skall negativ goodwill upplösas systematisk över den genomsnittliga nyttjandeperioden för identifierbara och avskrivningsbara tillgångar upp till ett totalt belopp som motsvaras av det verkliga värdet på identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del av negativ goodwill som överstiger det verkliga värdet på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar skall intäktsföras direkt i resultaträkningen. Om negativ goodwill kan hänföras till monetära tillgångar skall vinsten redovisas direkt i resultaträkningen. I balansräkningen redovisas negativ goodwill som en avsättning enligt RR 1. Företaget M förvärvade 60 % av andelarna och 70 % av rösterna i företaget D den 31 december år 2007. Andelsförvärvet innebar att en koncern bildades i och med att M blev moderföretag och D dotterföretag. Anskaffningsvärdet för moderföretagets 60 procentiga andel i D var 500 MSEK och detta anskaffningsvärde skall fördelas på identifierbara tillgångar, avsättningar och skulder värderade till verkligt värde i en förvärvsanalys per förvärvstidpunkten. Moderföretaget M upprättade följande förvärvsanalys med hänsyn tagen till koncernmässiga redovisningsprinciper avseende dotterföretaget D per förvärvstidpunkten: Moderföretagets andel (60 %) av det egna kapitalet i D uppgår till 1080 MSEK vilket överstiger förvärvspriset med 580 MSEK (1080-500). Denna rabatt om 580 MSEK kan bero på att det finns övervärderade tillgångar, ej medtagna skulder och/eller underskattade skulder. I och med förvärvsanalysen identifierar M undervärden i maskiner om 100 MSEK och undervärden i inventarier om 200 MSEK hänförligt till M:s ägarandel i D, för dessa undervärden redovisas också en uppskjuten skattefordran om 84 MSEK (300 MSEK28 %) då upplösningarna av undervärdena inte är skattepliktiga. Den återstående ekonomiska livslängden för maskinerna respektive inventarierna uppskattas vara 5 år vilket innebär att undervärdet i maskiner skall lösas upp och intäktsföras med 20 MSEK (100/5) per år och att undervärdet i inventarier skall lösas upp och intäktsföras med 40 MSEK (200/5) per år. Den till undervärdena hänförliga uppskjutan skattefordringen om 84 MSEK skall kostnadsföras med 17 MSEK (84/5) per år. Trots att undervärden i tillgångar identifierats med netto 216 MSEK (300-84) så återstår det en negativ skillnad mellan förvärvspris och identifierade nettotillgångar om 364 MSEK som utgör negativ goodwill. Moderföretaget menar att beloppet för negativ goodwill i D motsvaras av förväntade framtida förluster varför negativ goodwill skall upplösas och intäktsföras när framtida förluster uppstår. Det förekommer ingen uppskjuten skatt hänförlig till negativ goodwill enligt RR 9. Nu har det blivit dags för moderföretaget att upprätta koncernredovisning för koncernens första räkenskapsår under perioden mellan den 1 januari och 31 december år 2008. Dotterföretagets redovisningsunderlag har anpassats till de koncernmässiga redovisningsprinciperna och avser den koncernmässiga redovisningsperioden, 2008-01-01 till 2008-12-31. Här nedan visas koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen för koncernen: Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra. Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering. Då förvärvet av D skedde den 31/12 och detta räkenskapsår, 2008, är det första där dotterföretaget konsolideras i koncernredovisningen så utgörs ingående balanser för minoritetsintresse och för eliminering av internt aktieinnehav utav siffror hämtade från förvärvsanalysen. I dotterföretaget D förekommer det ett minoritetsintresse om 40 % och detta minoritetsintresse skall särredovisas i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen varför följande konteringar görs: Årets nettoresultat i D innan eliminering av minoritetsintresse gjorts, det vill säga årets nettoresultat hänförligt till samtliga aktieägare i D, uppgick till -94 MSEK efter skatt. En skatteintäkt om 36 MSEK (13028 %) har redovisats i D då dotterföretaget anser det vara mycket troligt att D senare kommer redovisa vinster så att den skattefordran som uppstår helt kan kvittas ut i framtiden. Minoritetens andel av årets nettoförlust uppgår till -38 MSEK (-9440 %) och denna minoritetsandel elimineras i koncernresultaträkningen som en pluspost (kreditering) då det är positivt ur moderföretagets perspektiv att minoriteten står för viss del av förlusten. D har ett tillfredställande stort eget kapital så att moderföretaget slipper redovisa minoritetsintresset som en fordran i koncernredovisningen, en fordran på minoritetet skall dock bara redovisas om det finns en bindande förpliktelse från minoriteten att täcka upp för sådana här förluster. Elimineringen av minoritetens andel i årets nettoresultat bokförs genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" krediteras med 38 och att "Minoritetsintresse BR" debiteras med 38. Dår årets nettoresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare ökar med 38 MSEK i och med elimineringen av minoritetsintresset skall "Årets resultat i RR" debiteras med 38 och "Årets resultat i BR" krediteras med 38. Föregående år var årets nettoresultat hänförligt till minoriteten i D -40 MSEK, föregående års resultat har nu flyttats till "Fria reserver" varför motsvarande eliminering för minoritetsintressets andel också skall flyttas till "Fria reserver". Denna omföring konteras genom att "Årets resultat BR" debiteras med 40 och att "Fria reserver" krediteras med 40. I "Årets resultat BR" visas en nettokontering om 2 i debet som utgörs av skillnaden mellan den debitering om 40 som gjorts och den kreditering om 38 som gjorts för denna post. När minoritetsintresset har eliminerats så skall moderföretags aktieinnehav i D om 500 MSEK elimineras mot eget kapital i dotterföretaget D. När det interna aktieinnehavet skall elimineras skall hänsyn tas till de över-/undervärden, uppskjutna skatter och eventuell goodwill (positiv eller negativ) som har tagits upp i förvärvsanalysen per förvärvstidpunkten. Under detta räkenskapsåret skall undervärdet i maskiner upplösas och intäktsföras med 20, undervärdet i inventarier upplösas och intäktsföras med 40 och den uppskjutna skattefordran hänförlig till dessa undervärden skall kostnadsföras med 17. Den negativa goodwill som finns avseende D skulle enligt moderföretaget intäktsföras när framtida förväntade förluster uppstår. Under detta räkenskapsår uppgår förlusten hänförlig till moderföretagets ägarandel (60 %) i D till 56,4 MSEK (-9460 %) och moderföretaget väljer att upplösa och intäktsföra 51 MSEK av den negativa goodwill som har redovisats som avsättning i balansräkningen. Dessa upplösningar och intäktsföringar konteras genom krediteringar i resultaträkningen och genom debiteringar i balansräkningen, kostnadsföringen av uppskjuten skattefordran innebär en debitering i resultaträkningen och en kreditering i balansräkningen. Följande konteringar har gjorts för att eliminera det interna aktieinnehavet: Upplösningarna av undervärden, intäktsföringen av negativ goodwill och kostnadsföringen av uppskjuten skattefordran medförde att årets nettoresultat ökade med 94 MSEK. Den här resultatökningen skall bokföras mellan resultaträkning och balansräkning genom att "Årets nettoresultat i RR" debiteras med 94 och att "Årets nettoresultat i BR" krediteras med 94 (röd kontering). Årets nettoresultat skall endast positivt elimineras med 94 enligt vad som framkommer i resultaträkningen, för "Årets nettoresultat BR" finns dock ett ingående kreditsaldo om 60 som avser föregående år. Detta ingående saldo för "Årets nettoresultat BR" avser föregående års resultat som har flyttats till "Fria reserver", denna eliminering om 60 skall därför flyttas från årets nettoresultat till fria reserver genom att "Årets nettoresultat BR" debiteras med 60 och att "Fria reserver BR" krediteras med 60 (grön kontering). Under räkenskapsåret har det förekommit viss internförsäljning, dotterföretaget D har sålt varor till moderföretaget M för 100 MSEK. Moderföretaget har i sin tur sålt dessa varor vidare till kund utanför koncernen varför någon orealiserad internvinst. D har inte heller någon utestående kundfordran på M och M har följaktligen inte heller någon leverantörsskuld till D. Den interna försäljningen skall elimineras i koncernredovisningen då koncernen ses som en enhet och därför hade en underlåtenhet att eliminera internförsäljningen inneburit en dubbelräkning av intäkter och kostnader. Följande kontering görs för att eliminera internförsäljningen i koncernresultaträkningen. Om moderföretaget inte sålt de av dotterföretaget inköpta varor till en extern kund hade en orealiserad internvinst uppstått som också hade behövt elimineras i koncernredovisningen. Om moderföretaget inte betalt sin leverantörsskuld till D innan bokslutsdatum hade denna leverantörsskuld utgjort en intern skuld som hade motsvarats av en intern kundfordan i D, den interna leverantörsskulden skulle i det här fallet ha eliminerats mot intern kundfordran i koncernredovisningen. När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz