Koncernmässig goodwill, exempel med förvärvsmetoden



Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips	Koncernmässig goodwill, exempel med förvärvsmetoden I det här exemplet beskrivs hur koncernresultaträkning och koncernbalansräkning skall upprättas av ett moderföretag avseende moderföretaget och ett dotterföretag när det förekommer koncernmässig goodwill i förvärvsanalysen. Företaget M förvärvade 60 % av andelarna och 70 % av rösterna i företaget D den 31 december år 2007. Andelsförvärvet innebar att en koncern bildades i och med att M blev moderföretag och D dotterföretag. Anskaffningsvärdet för moderföretagets 60 procentiga andel i D var 1 500 MSEK och detta anskaffningsvärde skall fördelas på identifierbara tillgångar, avsättningar och skulder värderade till verkligt värde i en förvärvsanalys per förvärvstidpunkten. Moderföretaget M upprättade följande förvärvsanalys med hänsyn tagen till koncernmässiga redovisningsprinciper avseende dotterföretaget D per förvärvstidpunkten: Moderföretagets andel (60%) av det egna kapitalet i dotterföretaget uppgår enligt ovanstående förvärvsanalys till ett totalvärde om 600 MSEK, varför det uppstår en skillnad om 900 MSEK (1500-600) som måste fördelas på över-/undervärden och/eller koncernmässig goodwill. Moderföretaget identifierade övervärden för maskiner om 166,67 MSEK och övervärden för inventarier om 333,33 MSEK i dotterföretaget. Dessa övervärden är hänförliga till 100 % av ägandet i D och då moderföretaget endast äger 60 % av D så skall moderföretaget ta upp övervärden om 100 MSEK (166,6760 %) för maskiner och övervärden om 200 MSEK (333,3360 %) för inventarier i förvärvsanalysen. Moderföretaget kan endast ta med sin del av över-/undervärden i förvärvsanalysen, återstående del är hänförligt till minoritetsägarna. Moderföretaget uppskattar att den återstående ekonomiska livslängden för maskinerna är 5 år och att den återstående ekonomiska livslängen för inventarierna är 5 år. Övervärdet för maskinerna skall således skrivas av med 20 MSEK (100/5) per år och övervärdet för inventarierna skall skrivas av med 40 MSEK (200/5) per år. Avskrivningarna på dessa övervärden är inte skattemässigt avdragsgilla i dotterföretaget varför en uppskjuten skatteskuld beräknas för övervärdena som löpande löses upp i takt med att avskrivningar görs på övervärdena. Den uppskjutna skatteskulden för maskinerna uppgår till 28 MSEK (10028 %) och den uppskjutna skatteskulden för inventarierna uppgår till 56 MSEK (20028 %), tillsammans blir det 84 MSEK som skall upplösas under 5 år med 17 MSEK per år (84/5). Trots att moderföretaget identifierat övervärden för maskiner och inventarier så kvarstår det en skillnad om 684 MSEK (1500+84-900) som fortfarande är ofördelad, detta restvärde utgör koncernmässig goodwill. Koncernmässig goodwill är en icke identifierbar immateriell tillgång som uppstår på grund av att vinstgeneringsförmågan i företaget inte på ett korrekt sätt avspeglas i balansräkningen. Koncernmässig goodwill skall skrivas av systematiskt över nyttjandeperioden men inte över en längre period än 20 år enligt redovisningsrådets rekommendation RR 1. Någon uppskjuten skatteskuld avseende koncernmässig goodwill skall inte redovisas enligt redovisningsrådets rekommendation RR 9. Moderföretaget uppskattar avskrivningstiden för koncernmässig goodwill till 12 år och menar att dotterföretagets vinster kan täcka upp för denna årliga avskrivning av koncernmässig goodwill på 57 MSEK (684/12). Nu har det blivit dags för moderföretaget att upprätta koncernredovisning för koncernens andra räkenskapsår under perioden mellan den 1 januari och 31 december år 2009. Dotterföretagets redovisningsunderlag har anpassats till de koncernmässiga redovisningsprinciperna och avser den koncernmässiga redovisningsperioden, 2009-01-01 till 2009-12-31. Här nedan visas koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen för koncernen: Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra. Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett företag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering. I dotterföretaget D förekommer det ett minoritetsintresse om 40 % och detta minoritetsintresse skall särredovisas i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen varför följande konteringar görs: Årets nettoresultat innan avräkning av minoritetsintresset uppgår till 200 MSEK och 40 % av detta nettoresultat, 80 MSEK (20040 %), utgör minoritetens andel av årets nettoresultat. Denna förändring av minoritetsintresset bokförs genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" debeteras med 80 och att "Minoritetsintresse BR" krediteras med 80. Under detta andra räkenskapsår så har eget kapital i D ökat med 200 MSEK och minoritetens andel av detta egna kapital har då följaktligen ökat med 80 MSEK (20040 %). Årets nettoresultat hänförligt till moderföretagets aktieägare minskar med 80 MSEK i och med avräkningen av minoritetsintresset och detta konteras genom att "Årets resultat i RR" krediteras med 80 och att "Årets resultat i BR" debeteras med 80. Föregående år var årets nettoresultat i D 300 MSEK och som ingående balans ser vi då att 120 MSEK eliminerades av "Årets resultat BR" under föregående år, detta resultat från föregående år har nu flyttats till "Fria reserver" varför motsvarande eliminering också skall flyttas till "Fria reserver". Denna omföring konteras genom att "Årets resultat BR" krediteras med 120 och att "Fria reserver" debeteras med 120. I "Årets resultat BR" visas en nettokontering om 40 i kredit som utgörs av skillnaden mellan den kreditering om 120 som gjorts och den debitering om 80 som gjorts för denna post. När minoritetsintresset har eliminerats så skall moderföretags aktieinnehav i D om 1 500 MSEK elimineras mot eget kapital i dotterföretaget D. När det interna aktieinnehavet skall elimineras skall hänsyn tas till de över-/undervärden, uppskjutna skatter och eventuell goodwill som har tagits upp i förvärvsanalysen per förvärvstidpunkten. Under det första året utgjorde förvärvsanalysen utgångspunkt för ingående balanser avseende elimineringar av det interna aktieinnehavet, under det föregående året har avskrivningar gjorts och den uppskjutna skatteskulden till viss del lösts upp varför årets ingående balanser avser föregående års utgående balanser. Under detta räkenskapsåret skall övervärdet i maskiner skrivas av med 20, övervärdet i inventarier skrivas av med 40, goodwill skrivas av med 57 och den uppskjutna skatteskulden lösas upp med 17. Dessa justeringar görs genom debiteringar i resultaträkningen och krediteringar i balansräkningen. Följande konteringar har gjorts för att eliminera det interna aktieinnehavet: De avskrivningar av övervärden och goodwill tillsammans med upplösningen av den uppskjutna skatteskulden som gjordes i resultaträkningen medförde att årets nettoresultat minskade med 100 MSEK. Den här resultatminskningen skall bokföras mellan resultaträkning och balansräkning genom att "Årets nettoresultat i RR" krediteras med 100 och att "Årets nettoresultat i BR" debiteras med 100 (röd kontering). Årets nettoresultat skall endast elimineras med 100 enligt vad som framkommer i resultaträkningen, för "Årets nettoresultat BR" finns dock ett ingående debetsaldo om 100 som avser föregående år. Detta ingående saldo för "Årets nettoresultat BR" avser föregående års resultat som har förflyttats till "Fria reserver", denna eliminering om 100 skall därför flyttas från årets nettoresultat till fria reserver genom att "Årets nettoresultat BR" krediteras med 100 och att "Fria reserver BR" debiteras med 100 (grön kontering). Under räkenskapsåret har det förekommit viss internförsäljning, dotterföretaget D har sålt varor till moderföretaget M för 100 MSEK. Moderföretaget har i sin tur sålt dessa varor vidare till kund utanför koncernen varför någon orealiserad internvinst. D har inte heller någon utestående kundfordran på M och M har följaktligen inte heller någon leverantörsskuld till D. Den interna försäljningen skall elimineras i koncernredovisningen då koncernen ses som en enhet och därför hade en underlåtenhet att eliminera internförsäljningen inneburit en dubbelräkning av intäkter och kostnader. Följande kontering görs för att eliminera internförsäljningen i koncernresultaträkningen. Om moderföretaget inte sålt de av dotterföretaget inköpta varor till en extern kund hade en orealiserad internvinst uppstått som också hade behövt elimineras i koncernredovisningen. Om moderföretaget inte betalt sin leverantörsskuld till D innan bokslutsdatum hade denna leverantörsskuld utgjort en intern skuld som hade motsvarats av en intern kundfordan i D, den interna leverantörsskulden skulle i det här fallet ha eliminerats mot intern kundfordran i koncernredovisningen. När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz