Konsolidering av intresseföretag, exempel med kapitalandelsmetoden



Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips	Konsolidering av intresseföretag, exempel med kapitalandelsmetoden I det här exemplet visas hur ett moderföretag skall konsolidera ett intresseföretag i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Intresseföretag skall enligt Årsredovisningslag (1999:1554), RR 13 och IAS 28 konsolideras i koncernredovisning med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Joint ventures som utgör gemensamt styrda företag kan konsolideras enligt kapitalandelsmetoden även om den rekommenderade metoden är klyvningsmetoden. Intresseföretag är företag som inte är dotterföretag och som ägarföretaget direkt eller indirekt via dotterföretag kan utöva ett betydande inflytande över. Med betydande inflytande menas ett andelsinnehav motsvarande mer än 20 % av rösterna i ett företag. Kapitalandelsmetoden innebär att ett innehav i ett intresseföretag till en början redovisas till sitt anskaffningsvärde, vid förvärvstidpunkten. Det redovisade värdet ökas eller minskas under de räkenskapsår som följer efter förvärvet med ägarföretagets andel av intresseföretagets resultat. Ägarföretagets andel av intresseföretagets resultat skall justeras för resultatförändringar avseende över-/undervärden, uppskjutna skatter och koncernmässig goodwill vilka finns upptagna i förvärvsanalysen. Elimineringar skall även göras för ägarföretagets erhållna utdelningar från intresseföretaget och för ägarföretagets andel av orealiserade internvinster. Om skillnaden mellan redovisat värde för andelarna i intresseföretaget och anskaffningsvärdet för andelarna i intresseföretaget är positiv skall denna skillnad redovisas i bundna reserver i koncernbalansräkningen och redovisas som kapitalandelsfond i not. Om skillnaden mellan redovisat värde för andelarna i intresseföretaget och anskaffningsvärdet för andelarna i intresseföretaget är negativ skall denna skillnad redovisas som fritt eget kapital i koncernredovisningen och behöver inte särredovisas som kapitalandelsfond i not. Företaget M förvärvade 30 % av andelarna och 35 % av rösterna i företaget I den 31 december år 2007. Då företaget M har ett betydande inflytande över I så utgör I intresseföretag till M. Förvärvspriset för den 30-procentiga andelen i I uppgick till 600 MSEK och detta anskaffningsvärde fördelades på identifierbara tillgångar och skulder i en förvärvsanalys avseende intresseföretaget I. Här nedan visas förvärvsanalysen per förvärvstidpunkten upprättad enligt koncernmässiga redovisningsprinciper avseende I: Anskaffningsvärdet för M:s 30-procentiga andel i I översteg M:s andel av det egna kapitalet i I med 300 MSEK (600-300). M identifierade ett övervärde avseende maskiner om 333 MSEK varav 100 MSEK är hänförligt till M:s ägarandel i I och för detta övervärde beräknades en uppskjuten skatt om 28 MSEK (10028 %). Den kvarvarande skillnaden om 228 MSEK mellan anskaffningsvärde och identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill i förvärvsanalysen. Den kvarvarande ekonomiska livslängden för maskinerna uppskattades till 4 år varför övervärdet i maskiner skall skrivas av med 25 MSEK (100/4) per år och den uppskjutna skatteskulden upplösas med 7 MSEK (28/4) per år. Avskrivningstiden för goodwill bestämdes till 12 år och därmed skall goodwill skrivas av med 19 MSEK (228/12) per år. Nu har det blivit dags att upprätta koncernredovisning för räkenskapsåret mellan den 1 januari och 31 december år 2009, det andra året där intresseföretaget inbegrips i M:s koncernredovisning. I:s redovisningsunderlag har anpassats till de koncernmässiga redovisningsprinciperna och avser den koncernmässiga redovisningsperioden. Under år 2008 hade I en vinst efter skatt om 300 MSEK varav 90 MSEK (30030 %) var hänförligt till M. För denna vinst från föregående år gjordes avskrivning av övervärde i maskiner med 25 MSEK, avskrivning av goodwill med 19 MSEK och upplösning av uppskjuten skatt med 7 MSEK. Efter dessa justeringar var den kvarvarande resultatandelen i I 53 MSEK (90-25-19+7). Under år 2008 sålde I varor till M för 600 MSEK med en vinstmarginal om 50 % varav 140 MSEK fortfarande fanns kvar i M:s lager per den 31 december år 2008, den orealiserade internvinsten var därför 70 MSEK (14050 %) varav 21 MSEK (7030 %) är hänförligt till M:s ägarandel i I. Den beräknade skatten på den orealiserade internvinsten är 6 MSEK (2128 %) varför den kvarvarande orealiserade internvinsten efter skatt är 15 MSEK (21-6). När den orealiserade internvinsten har eliminerats från M:s resultatandel i I så återstår det en resultatandel avseende år 2008 om 38 MSEK (53-15). Under år 2009 hade I en vinst efter skatt om 400 MSEK varav 120 MSEK (40030 %) var hänförligt till M. För denna vinst för räkenskapsåret gjordes avskrivning av övervärde i maskiner med 25 MSEK, avskrivning av goodwill med 19 MSEK och upplösning av uppskjuten skatt med 7 MSEK. Efter dessa justeringar var den kvarvarande resultatandelen i I 83 MSEK (120-25-19+7). Under år 2009 sålde I varor till M för 800 MSEK med en vinstmarginal om 50 %, 280 MSEK fanns fortfarande kvar i M:s lager per den 31 december år 2009, den orealiserade internvinsten var därför 140 MSEK (28050 %) varav 42 MSEK (14030 %) är hänförligt till M:s ägarandel i I. Den beräknade skatten på den orealiserade internvinsten är 12 MSEK (42*28 %) varför den kvarvarande orealiserade internvinsten efter skatt är 30 MSEK (42-12). När det gäller den orealiserade internvinsten så fanns det en ingående balans från föregående år om 15 MSEK och förändringen i internvinst för år 2009 uppgår därför till 15 MSEK (30-15). När förändringen i den orealiserade internvinsten har eliminerats från M:s resultatandel i I så återstår det en resultatandel om 68 MSEK (83-15). I har även lämnat en utdelning om 20 MSEK till M under år 2009 som måste justeras bort från resultatandelen vilket innebär en kvarvarande resultatandel om 48 MSEK (68-20) i I avseende år 2009. Här nedan visas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning avseende räkenskapsåret 2009 där M och I ingår: Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under räkenskapsåret 2009 utgörs de ingående balanserna för elimineringarna och justeringarna av de utgående balanserna avseende år 2009. Här nedan visas nettokonteringarna avseende justeringar av resultatandelen i intresseföretaget I under år 2009: Den ingående balansen om 38 MSEK avseende "Årets nettoresultat BR" avser föregående års nettoresultat och justeras bort genom att "Årets nettoresultat BR" debiteras med 38 och att "Fria reserver BR" krediteras med 38. Årets resultatandel i I efter avskrivning av övervärde i maskiner, avskrivning av goodwill och upplösning av uppskjuten skatt uppgick till 83 MSEK, denna resultatandel konteras genom att "Andelar i intresseföretaget I RR" krediteras med 83 och att "Aktier i I BR" debiteras med 83. Utdelningen från I till M om 20 MSEK elimineras genom att "Utdelning från I RR" debiteras med 20 och att "Aktier i I BR" krediteras med 20. Den ökade orealiserade internvinsten om 15 MSEK elimineras genom att "Andelar i intresseföretaget I RR" debiteras med 15 och att "Aktier i I BR" krediteras med 15. Ovanstående justeringar i koncernresultaträkningen leder till ett ökat nettoresultat i koncernen om 48 MSEK och detta konteras genom att "Årets nettoresultat RR" debiteras med 48 samtidigt som "Årets nettoresultat BR" krediteras med 48. En positiv skillnad mellan redovisat värde för andelar i intresseföretag och anskaffningsvärdet för andelar i intresseföretag skall redovisas som bundna reserver och därför debiteras "Fria reserver BR" med 48 samtidigt som "Bundna reserver BR" krediteras med 48. Dessa bruttokonteringar leder fram till de i ovanstående bild redovisade nettokonteringarna. Hela den positiva skillnaden mellan redovisat värde för andelar i intresseföretag och anskaffningsvärdet för andelar i intresseföretag om 86 är redovisat i bundna reserver och denna skillnad om 86 skall redovisas som kapitalandelsfond i not. Någon påverkan på fritt eget kapital för den positiva skillnaden under året mellan redovisat värde för andelar i intresseföretag och föregående års redovisade värde för andelar i intresseföretag finns inte, värdena för "Årets nettoresultat BR" och "Fria reserver BR" tar ut varandra. Vi kan konstatera att årets nettoresultat i koncernresultaträkningen är lika stort som årets nettoresultat i koncernbalansräkningen. När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och I ingår.
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz