Koncerninterna fordringar och skulder, exempel med förvärvsmetoden



Koncernredovisning för koncerner Vad är en koncern? Vad är moderföretag och dotterföretag? Vad är koncernintresse och minoritetsintresse? Hur bildas en koncern? Motiv till att bilda koncern Vad är en koncernredovisning? Vad är intresseföretag och joint ventures? Vilka moderföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning? Vilka dotterföretag skall ingå i koncernredovisningen? Räkenskapsår i koncernredovisning Enhetliga redovisningsprinciper i en koncern Minoritetsandelar i koncernredovisningen Elimineringar av transaktioner mellan koncernföretag Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver i en koncern Eget kapital i koncernredovisningen Förvärv och samgåenden Beskattning av koncern Koncernbidrag och beskattning Hur konsolidera dotterföretag? Hur konsolidera intresseföretag och joint ventures? Förvärvsanalys av koncernföretag med exempel Förvärvsmetoden Poolningsmetoden Kapitalandelsmetoden Klyvningsmetoden Utländska verksamheter i koncernredovisningen Omräkning av integrerade utlandsverksamheter Omräkning av självständiga utlandsverksamheter Inflationsjustering av utlandsverksamheter Försäljning av andelar upptagna i koncernredovisningen Upplysningar i koncernredovisningen enligt RR Upplysningar i koncernredovisningen enligt IFRS Exempel på konteringar i koncernredovisningen Källförteckning Länktips	Koncerninterna fordringar och skulder, exempel med förvärvsmetoden I det här exemplet visas hur moderföretaget skall upprätta koncernresultaträkning och koncernbalansräkning när det förekommer koncerninterna fordringar, koncerninterna skulder och internförsäljning i koncernföretagen. I en koncern förekommer det normalt en hel del transaktioner mellan de företag som omfattas av koncernredovisningen. Dessa interna transaktioner inom en koncern ger upphov till att interna fordringar, interna skulder, internförsäljning och interna vinster uppstår i de företag som omfattas av koncernredovisningen. När en koncernredovisning skall upprättas så ses koncernen som en redovisningsenhet och därför skall det inte förekomma några interna fordringar eller skulder i koncernbalansräkningen och inte heller någon internförsäljning eller några internvinster i koncernresultaträkningen. Koncerninterna fordringar skall elimineras mot koncerninterna skulder i koncernbalansräkningen och koncernintern försäljning skall elimineras mot koncerninterna kostnader i koncernresultaträkningen. Om redovisningsunderlagen från samtliga företag som omfattas av koncernredovisningen är korrekta så är de koncerninterna fordringarna lika stora som de koncerninterna skulderna och den koncerninterna försäljningen lika stor som de koncerninterna inköpen. Redovisningsfel kan dock förekomma som gör att det uppstår differenser och då kan det företag som gjort fel ombedas att omarbeta sitt redovisningsunderlag eller så kan justeringarna göras i samband med att koncernredovisningen upprättas. Moderföretaget M förvärvade 60 % av andelarna och 70 % av rösterna i dotterföretaget D den 31 december år 2007 för 600 MSEK. Förvärvet innebar att en koncern bildades då M blev moderföretag och D dotterföretag. Här nedan visas förvärvsanalysen per förvärvstidpunkten upprättad enligt koncernmässiga redovisningsprinciper avseende D: Anskaffningsvärdet för 60 % av andelarna i D överensstämde med moderföretagets andel av det egna kapitalet i D och några över-/undervärden kunde inte identifieras i samband med att förvärvsanalysen upprättades. Nu har det blivit dags att upprätta koncernredovisning avseende koncernens första räkenskapsår som omfattar perioden mellan den 1 januari och 31 december år 2008. Moderföretagets och dotterföretagets redovisningsunderlag är upprättade enligt koncernmässiga redovisningsprinciper och avser samma koncernmässiga redovisningsperiod. Under året har D sålt varor till M för totalt 200 MSEK men i D har endast en intern nettoomsättning om 190 MSEK bokförts avseende räkenskapsåret 2008. Denna redovisningsmiss i D har även inneburit att intern kundfordran på M endast har redovisats till 90 MSEK i dotterföretagets redovisning medan moderföretaget korrekt har redovisat en intern leverantörsskuld om 100 MSEK. Den här redovisningsmissen kommer att rättas till genom justeringar i koncernredovisningen. Här nedan visas koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för koncernen där M och D ingår avseende räkenskapsåret 2008: Det första steget när koncernredovisningen skall upprättas för koncernen där M och D ingår är att ställa upp deras respektive resultaträkningar och balansräkningar jämte varandra. Elimineringarna och justeringarna i koncernredovisningen görs enligt normala bokföringsmässiga principer precis som i den vanliga bokföringen. Elimineringarna och justeringarna i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen görs på koncernverifikationer där debet och kredit alltid skall balansera. När det gäller elimineringar och justeringar i resultaträkningen förekommer det inga ingående balanser eller utgående balanser medan det förekommer ingående balans, justering och utgående balans för elimineringar och justeringar i balansräkningen. Under det allra första året som ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen så skall siffrorna i förvärvsanalysen utgöra underlag för ingående balans avseende elimineringar och justeringar i balansräkningen om förvärvet skedde den 31/12 eller 1/1 och därefter utgörs ingående balans för elimineringar och justeringar av förra årets utgående balans för elimineringar och justeringar. Om ett förvärv av ett företag sker mitt i ett år så skall ingående balanser inte läggas till utan då görs hela elimineringen eller justeringen i kolumnen justering. Då förvärvet av D skedde den 31/12 och detta räkenskapsår, 2008, är det första där dotterföretaget konsolideras i koncernredovisningen så utgörs ingående balanser för eliminering av internt aktieinnehav utav siffror hämtade från förvärvsanalysen. I dotterföretaget D förekommer det ett minoritetsintresse om 40 % och detta minoritetsintresse skall elimineras samt särredovisas i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen varför följande nettokonteringar görs: Minoritetens andel av årets nettoresultat uppgick till 80 MSEK (20040 %) och denna minoritetsandel konterades genom att "Minoritetens andel i resultatet RR" debiterades med 80 och att "Minoritetsintresse BR" krediterades med 80. Avräkningen av minoritetens andel av årets resultat minskade koncernens nettoresultat med 80 MSEK och detta konterades genom att "Årets nettoresultat RR" krediterades med 80 och att "Årets nettoresultat BR" debiterades med 80. Den ingående balansen avseende "Årets nettoresultat BR" hämtad från förvärvsanalysen avser föregående års nettoresultat och konteras bort genom att "Årets nettoresultat BR" krediteras med 40 samtidigt som "Fria reserver BR" debiteras med 40. Dessa bruttokonteringar leder fram till de i ovanstående bild redovisade nettokonteringarna. När minoritetsintresset har eliminerats så skall det interna aktieinnehavet i D om 600 MSEK elimineras mot moderföretagets andel av D:s egna kapital. Ingående balanser för elimineringen av det interna aktieinnehavet har hämtats från förvärvsanalysen. Nettokonteringarna avseende elimineringen av det interna aktieinnehavet visas nedan: Den enda justering som krävs vid elimineringen av det interna aktieinnehavet är att justera bort ingående balans för "Årets nettoresultat BR". Ingående balans avseende "Årets nettoresultat BR" om 60 avser föregående års nettoresultat och justeras bort genom att "Årets nettoresultat BR" krediteras med 60 samt att "Fria reserver BR" debiteras med 60. Elimineringen av det interna aktieinnehavet har gjorts enligt den normala elimineringstekniken från toppen till botten och vi kan konstatera att årets nettoresultat är lika stort i koncernresultaträkningen som i koncernbalansräkningen både innan och efter elimineringen av interna fordringar, interna skulder och internförsäljningen. När det interna aktieinnehavet har eliminerats så skall interna fordringar, interna skulder och internförsäljningen elimineras i koncernredovisningen. På grund av en redovisningsmiss i D så har det uppstått en differens om 10 både mellan interna fordringar och skulder och mellan internförsäljning och interna inköp. Denna differens beror på att D inte redovisat den sista försäljningen till M i sin redovisning och detta innebär att den interna försäljningen och den interna fordringen är underskattad med 10 MSEK. Det existerar inga ingående balanser för elimineringar av interna fordringar och skulder ännu varför alla justeringar sker i kolumnen "Justering". Här nedan visas konteringarna för elimineringarna av interna fordringar och skulder: Den interna försäljningen elimineras genom att "Nettoomsättning RR" debiteras med 190, att "Kostnad sålda varor RR" krediteras med 200 och att "Fordran koncernföretag BR" debiteras med 10. Den oredovisade försäljningen om 10 MSEK är skattepliktig varför en skattekostnad om 3 (1028 %) skall redovisas, detta konteras genom att "Skatter RR" debiteras med 3 och att "Uppskjuten skatt BR" krediteras med 3. I Koncernresultaträkningen uppstår en resultatökning om 7 MSEK (10-3) som konteras genom att "Årets nettoresultat RR" debiteras med 7 och att "Årets nettoresultat BR" krediteras med 7. Slutligen elimineras de interna fordringarna och skulderna genom att "Fordran koncernföretag BR" krediteras med 100 och att "Skuld koncernföretag BR" debiteras med 100. Genom dessa konteringar har redovisningsdifferensen utjämnats, intern fordan och intern skuld eliminerats och den interna försäljningen har eliminerats. Vi kan konstatera att årets nettoresultat i koncernresultaträkningen är lika stort som årets nettoresultat i koncernbalansräkningen. Någon orealiserad internvinst i koncernen har inte uppstått eftersom M har sålt de av D inköpta varorna vidare till kund utanför koncernen. När alla elimineringar och justeringar har gjorts så kan koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas genom summering av varje rad i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Längst ut till höger i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen vissas siffror för hela koncernen totalt som en redovisningsenhet där M och D ingår.
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz